Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Politiska betraktelser. Af —t— - 3. Demokratien i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelaktigare om jorden vore långt mera sönderstyckad, än detta
förutsätter, lemna vi för närvarande derhän. Derimot böra vi påpeka
en ganska stor politisk och social olägenhet, som visserligen icke
natur-nödvändigt sammanhänger med systemet af stora eller medelstora
jordbruk, men dock faktiskt visat sig i vårt land följa dermed. Vi fä
deraf anledning att kalla uppmärksamheten på en af de största
reformer som det hos oss återstår att göra.
Vi vilja tala om jordbruksarbetaren. Bonden, för så vidt han sjelf
lägger hand vid arbetet, är visserligen en sådan; äfven den större
jordägare, som sjelf leder sitt jordbruk, är en intelligensens arbetare
inom detta område; men båda äro det icke rent, utan framstå på det
politiska fältet väsentligen såsom ägare af jord, mer än såsom
jordbruksarbetare. Äfven arrendatom och jordtorparen — hvilken senare
icke kan anses såsom annat än arrendator — äro, helst om
land-boförhållandena blifvit på tillbörligt sätt ordnade, i ungefär
enahanda ställning. Den egentliga arbetsklassen på landet — med få
undantag — existerar blott såsom tjenande klass. Såsom ogift fär
arbetaren oftast — ej alltid — sitt underhåll vid husbondens bord;
såsom gift inträder han i de s. k. statkarlames leder. Det är denna
sistnämnda klass af arbetare som vi tro vara — ur flera synpunkter
— fortjent af högsta uppmärksamhet.
Den som vistats på landet vid flyttningstiden den 24 Oktober har
icke undgått att se någon af dessa migrerande familjer — någon af
dessa oxvagnar lastade med de nödtorftigaste (och torftigaste)
bo-hagsting och husgerådssaker för ett hushåll, tillika med den ofta
talrika familjen sjelf, begifvande sig från en gård till en annan, från en
socken till en annan. Det är en flyttande statkarlsfamilj. Det är .
den nye husbonden som drager försorg om dess afhemtande.
Ankomne till bestämmelseorten, inhysas de vanligen uti en större eller
mindre kasemartad byggnad, der flera andra familjer, likasom de
sjelfva, hafva hvar sitt rum att bebo, och der de, utan att hafva
någon af de fördelar som stadslefnaden i andra hänseenden kan skänka,
likväl erfara alla de olägenheter och all den otrefnad, som
stadslefnaden geraa medför genom sammanförandet af alltför många familjer
inom en trång lokal. Det som på landet skänker en ersättning för
många försakelser, det som ger åt landtlefnaden dess behag — en
egen boning, en friare ställning, en egen torfva att odla — allt detta
måste de sakna. För öfrigt torde man icke kunna neka, att de i
åtskilliga hänseenden hafva ej oväsentliga företräden; och ehuru den
direkta aflöningen i allmänhet ej är hög, torde man kunna säga att
vilkoren äro fullt jemförliga med stadsarbetarens. Fri bostad och fritt
bränsle äro redan värdefulla förmåner, att icke tala om sol och
frisk luft, som stadsarbetaren alltför ofta nödgas sakna, äfvensom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
