Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land. Af C. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då vi tillfälligtvis nämnt Ryssland, till hvilket land vår utförsel
nu är så ringa, i jemförelse med den införsel af talg, mjöl och hampa
m. m., som nedtrycker vår handelsvåg, kunna vi icke underlåta
omtala en annan artikel, hvilken kunde utgöra ett föremål af stor vigt
för den husliga industrien i Sverige och en god exportvara till det
stora grannriket, men som nu är härstädes helt och hållet försummad.
Då man genomgår kommersekollegii berättelser, finnes bland vårt
lands exportvaror en icke obetydlig qvantitet bark, hvaraf likväl största
delen utgöres af eft-bark. Nu är visserligen denna bark ett
förträffligt garfamne; men vi hafva imellertid en vida lättare bearbetad och
allmännare utbredd tillgång på ett annat slags bark, som ganska väl
skulle egna sig till exportartikel, i synnerhet på Ryssland (Petersburg
och Riga), der ofantliga qvantiteter af denna vara förbrukas. Vi
mena videbark. Utförseln af denna artikel, ehuru det icke gäller
någon verldshandelsvara, kunde dock utjemna några hundratusen
riksdaler å Sveriges med Ryssland så ofördelaktiga handelsbalans, om den
blott ändamålsenligt ordnas och bedrifres. Denna bark är väl icke
på långt nära ett lika godt garfamne som ekbarken, men dess
uppsamling sker icke heller på bekostnad af ett ädelt trädslag, utan skulle
tvärtom i många fall bidraga att rensa och rödja våra busklupna
ängar. Den fattiga befolkningen på landet skulle ock genom samling
af videbark kunna bereda sig en ny inkomstkälla. En qvinna eller
ett äldre barn kan dagligen, der god tillgång på vide finnes, afiskala
och i bundtar uppbinda! så mycket bark, att densamma, sedan den
torkats, väger 4 lispund.
I Finland, från hvars östra delar i synnerhet betydliga qvantiteter
videbark Öfrer Ladogasjön utskeppas till Petersburg, har denna
hemslöjd vunnit mycken betydenhet. 1 Viborgs läns östra socknar kallas
viden af allmogen »elimä-puu», lifsträdet. Och under fattiga vårar
lefver ofta öfrer hälften af församlingarne i några månaders tid
uteslutande på den förtjenst barksamlingen lemnar. Den lilla staden
Kexholm exporterar i medeltal årligen 300 å 400,000 lispund videbark.
Skulle här af uppköpame också blott betalas 12 öre lispundet, så
kulle dock en qvinna eller ett större barn kunna förtjena 40 å 50
öre dagligen.
Den norrländska väfnadsslöjden lemnar ett intressant bevis, af
hvilken ringa böijan, med hvilka små medel och huru stundom genom
allenast en eller par nitiska individers bemödanden en god
utkomstkälla kan beredas tusenden.
Redan i 16:de århundradet idkades i Ångermanland en icke
obetydlig linodling och lärftstillverkning*), den sednare likväl af gröfre
*) Linet odlades redan hos Romarne, som använde det till tyg och segel; och i
Skandinavien var brnket af denna växt temligen utbredd redan i 9:de och 10:de århundradena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
