Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land. Af C. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap eller i andra göromål, som tyvärr nu sä ofta förmärkes både
bland allmogens barn och hos våra ynglingar af annat stånd.
Man skulle tro, att den fattigdom, hvaröfver man här i landet
så ofta klagar, och hvarom tyvärr alltför många beklagansvärda
företeelser vittna, är en saga, då vi hafva råd att låta en så stor del af
den långvariga, mörka årstiden förspillas utan arbete och
sysselsättning för en ansenlig del af vår allmoge, och då tusendetals barn i
våra bondstugor och torparekojor fä uppväxa utan att tillvänja sina
händer vid någon slöjd och sitt sinne vid arbetsamhet Men blott ett
arbetsamt folk kan bebo och behålla Sveriges jord; och vår
ekonomiska ställning jemte folkmängdens aftagande innebära, såsom oss
synes, den kraftigaste anmaning som val kan gifvas, att se tOl,
det vi allmänt lära oss det första vilkoret för ett folks lif, det att
kunna föda sig. Detta vilkor fylles icke af våra hittillsvarande
hufvud-näringar; och ögonskenligt är att en af dessa, nämligen
skogsafverk-ningen, snart måste, antingen genom skogames utrotande eller genom
ett förståndigare hushållssätt, förlora en stor del af sin förra vigt
Det återstår oss då endast att tillegna oss den inkomstkälla, som
andra nationer redan länge funnit i husflit och binäringar. Men ju
mera dylika bisysslor gifva ringa förtjenst, af desto större vigt är att
arbetaren får rätt sinne för arbetets ära och välsignelse samt att
sysslolöshet och lättja äro honom motbjudande; ty med sådant sinse
följer den förnöjsamhet som gifver tålamod och uthållighet^ om äfTen
penningeförtjensten är ringa.
Tyvärr hörer denna förnöjsamhet med det lilla och denna
ihärdighet i förvärfvet till de dygder, som svensken alltför mycket saknar.
Inom handtverksklassen såväl som bland allmogen, och väl äfven i
andra stånd, är intet mera vanligt än att det arbete som gifver blott
en ringa penning, men lättare och oftare kan erhållas, försmås, samt
att samma personer, som med ifver eftertrakta de större
beställnin-garae eller förtroendena, hellre gå med sitt folk sysslolösa, än de
mottaga den lilla förtjensten. En af våra vänner fann sig en dag
vara i behof af en mindre reparation å några fönster, och
efterskickade derföre en snickare; men när denne hörde, att arbetet skulle
blifva af ringa betydenhet, hade han icke tid dertill. Samma svar
erhölls af flera andra mästare inom samma yrke; men då budet
slutligen påträffade en inflyttad tysk snickare, var denne genast villig att
emottaga arbetet. Några veckor derefter behöfde samme man, som
haft det lilla arbetet att utbjuda, ett betydligt reparationsarbete; och
hvad var då naturligare än att han, med förbigående af sina alltför
anspråksfulla landsmän, hvilka nu ingalunda skulle saknat tid, gaf
hela den icke obetydliga förtjensten af det nya arbetet åt den tyske
handtverkaren, som visat sig villig och förnöjsam i det lilla. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
