Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land. Af C. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har i vårt land intet imot att blifva rik; men man förstår icke vägen
dertill. Penningén måste vinnas hastigt och i stort, om man skall
derfor göra sig besvär; att med stilla flit och ihärdighet lägga öre till
öre, dertill har man ej håg och tålamod. Men det är just på detta
sätt penningen vill hopa sig; och det är emedan vi så allmänt försmå
detsamma, som så fä förmögenheter skapas, men derimot ett så
allmänt obestånd råder.
Man förebrår lyckan hennes blindhet; men hon är icke så blind
som menniskorna. De, som blickat in i det praktiska lifvet, finna att
lyckan vanligtvis står på den flitiges sida, såsom vind och vågor på
den bäste seglarens.
Framgången går i hvarje ärligt bemödandes spår; och för att
vinna densamma fordras i allmänhet icke några utomordentliga
egenskaper; de egenskaper som fordras, kunna, i de flesta fall,
sammanfattas i dessa tvenne: sundt förnuft och ihärdighet *), Men huru vill
man att ett folk skall blifva välmående, som med ringa
uppfinnings-gåfva och företagsamhet i det stora, försmår att använda tanke och
tålamod för begagnande af de små hjelpkällor för dess utkomst, som
förhållandena erbjuda.
Apotekarne i Sverige måste ofta från utlandet införskrifva
sådana växter, som växa vilda på våra skogsbackar, emedan vår
allmoge vill för dem hafva mera betaldt, än hvad både insamling och
transport från utlandet kosta. Och det är icke allenast medicinska
växter, utan tusentals andra saker som hemtas utifrån, derföre att
man hos oss tycker det icke löna mödan att befatta sig med dylika
småsaker. Så t ex. läste man, för ett par år sedan, i »Tidning för
Trädgårdsodlare»: »I Stockholms handelsbodar kostade i Februari
torkade päron 75 öre och torkade äpplen 67 öre skålpundet. På intet
ställe, der vi gjort förfrågan, fanns torkad svensk frukt, utan var den
införskrifven från utlandet.» Om nu våra landtbrukare, särdeles de
som hafva liten jordrymd, planterade fruktträd och på lediga stunder
samlade och torkade frukten, dels för egen räkning och dels till
försäljning, skulle de sjelfve få en smaklig tillökning i kosthållet och en
ej ringa förstärkning i kassan, på samma gång penningar för sådan
frukt ej behöfde gå ur landet. Barnen kunde ju äfven i så lätta
göromål biträda.
Vårt land, ännu rikt på barrträd, börjar dock blifva ännu mera
rikt på kala och afverkade marker. För besåning af dessa sednare
behöfva vi tall- och granfrö. Sådana kunna i mer än tillräcklig mängd
fäs här hemma; men vi försumma att insamla dem och köpa från
utländningen hvad vi sjelfve hafva. Med våra skogar bedrifves en
*) Butjon, den store naturforskaren, sade om snillet: »Bet är tålamod».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
