Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land. Af C. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är nödvändigt att enhvar, hvilken samhällsklass han än må
tillhöra, uppbjuder all sin förmåga att lära något nyttigt och att
upp-Öfva bäde sina själs- och kroppskrafter; och de bättre lottade böra
ej förgäta att de, just i följd af sin lyckligare ställning, hafva pligter
ej blott mot sig sjelfva, utan äfven mot andra.
Snille äges af få och är icke nödvändigt i det dagliga lifvet; men
alla kunna i sitt arbete nedlägga förstånd och flit; alla kunna
vinnlägga sig om att väl göra det de förehafva; och mera behöfves i
allmänhet ej för att vinna framgång. Likväl är det just detta, hvilket
ögonskenligen ej öfverstiger någon menniskas krafter, som mest
försummas.
»Jag ber Er, M:r Opie, var god och säg mig, hvarmed blandar
ni edra färger?» sade en ung, liflig dilettant till den store engelske
målaren. »Med förstånd! min herre!» var det vresiga, men riktiga
svaret. Det gaf icke mycken undervisning, i detta ords vanliga
mening; det förklarade icke konstens grunder och reglor; men om
hågaren egde den ofvannämnda gåfvan, väckte det honom att med
framgång försöka att tänka och måla.
Tanke, kunskap och ihärdighet taga öfverallt, i de lägsta som i
de högsta yrken, ut sin rätt. Det är ej nog att vilja något: *nan
måste vilja det med allvar, man måste så att säga deri nedlägga sin
själ och icke förakta hvad man har om händer. En fransysk
mode-handlerska tillfrågades om orsaken till hennes landsmaninnors
öfver-lagsenhet i detta yrke öfver medsystrarae på andra sidan kanalen.
»De äro stolta öfver sitt arbete,» svarade hon, »och engelskor äro
det icke.»
Vi hafva bland medlen att upphjelpa den husliga industrien talat
om slöjdskolor och undervisares kringsändande m. m.; men dessa
medel, huru goda de utan tvifvel skulle vara, kunna knappast blifva
tillräckliga för den ofantliga myckenhet af äldre och yngre personer,
som behöfva undervisning i binäringar, deri så få ega någon
kännedom. I hvarje samhälle finnes dock bland mängden af mindre
väl-lottade en och annan i ekonomiskt eller intellektuellt hänseende mera
begåfvad, som åt de obemedlade i sin omgifning kunde meddela något
för dem nyttigt att inhemta. Det nämndes i det föregående, huru en
bondhustru Sigrid Olsdotter i Vik, jemte prostinnan Norberg i Nätra
socken gifvit upphofvet till den fina spånads- och väfhadshandteringen
i Ångermanland, hvaraf sedan tusenden hemtat en god utkomst.
Dylika drag, utvisande huru de bättre lottade genom någon liten
uppoffring af tid eller medel kunna i vida kretsar sprida beigningens
frön, kunna äfven anföras från andra hålL Den vackra folknäring af
spetsknyppling, broderi och finare sömnad, som nu bedrifves i Irland,
leder sin uppkomst från 1820, då ett välgörande fruntimmer utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
