Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land. Af C. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrän införskref en skicklig lärarinna i broderi och lät deruti
undervisa 300 flickor i sitt grannskap *). Derifrån spridde sig rörelsen i
alla riktningar, och inom ett tiotal af är hafva icke mindre än
15 millioner pund **) (270 mill rdr rmt) betalats för irländska
spetsar, broderi, virkning etc.; ett beundransvärdt resultat af en liten
början. Genom dylika medel kunde måhända svenska fruntimmer
lyckas förbättra vära landsmaninnors smak och skicklighet och sätta
dem i stånd att kämpa mot utländska medtäflare.
Trädsnideri är en i sig sjelf behaglig konst och mycket
fördelaktig såsom yrke; och unga fruntimmer, som i sitt hem lefva i
be-qvämlighet och sysslolöshet, kunde icke sysselsätta sig på ett mera
nyttigt och behagligt sätt, än att först inhemta denna konst och sedan
meddela den åt andra som äro mindre lyckligt lottade än de sjelfva.
Att skära ut i elfenben eller göra artificiella blommor eller färglägga
teckningar eller inbinda böcker kunde också med fördel läras och meddelas.
Önskligt vore för öfrigt att skolråd och skolstyrelser, vid sidan
af sina omsorger för gossars och flickors bokliga undervisning, äfven
med uppmärksamhet tillsåge, huruvida hamen i hemmen tillhölies till
arbete och deri öfvades. En prest i Norge (i Valders) har visat huru
sådant kan, äfven utan allt inträngande i familjelifvets inre, låta sig
göra. Då han i kyrkan pålyste skolbesöken för året, tillade han den
Önskan att de äldre barnen måtte glädja honom med att medtaga prof
på ett eller annat, som de med sina händer arbetat. Han uttryckte
sig med försigtighet, fruktande att allmogen kanske icke skulle tycka
om denna sammanblandning af skolans religiösa och arbetets
verlds-liga väsen; men det gick godt; intet missförstånd förmärktes. Vid
skolhögtideme tillgick derefter så, att der förhördes i religion om
förmiddagen, i geografi och räkning m. m. på eftermiddagen, och när
sålunda hela den egentliga förrättningen var slutad med tal och sång
påminde presten om sin anmodan, och några af flickorna kommo och
framlade prof på spinning, stickning och häckling, och en gosse hade
att förevisa en knif med urholkadt skaft, en annan en räknetafla, en
tredje litet trädskärning. Det var icke många prof första året, men
likväl så vida, att prosten fick lust att fortsätta året derefter och de
följande. Vid arbetenas förevisning blef tillfälle att framställa en och
annan vägledande och uppmuntrande anmärkning; liksom till premie
kunde prosten köpa ett och annat stycke; för andra stycken måste
det bero på »hederligt omnämnande».
Detta exempel synes oss förtjena efterföljd; men vi skulle vilja
vidare utsträcka omsorgen om skolbarnens uppfostran i arbetsduglig-
*) »frisk Industry», af J. F. Msgnire, M. P.
**) Artikeln om »Female Indnstry in Ireland», af Mrs Meredith, nti »Englishwomens»
Journal för September 1862.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
