Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska postväsendet och något om postreformen på 1860-talet. Af J. Carl Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1016 SVENSKA P08TVÄSENDET OCH POSTREFORMEN fX 1860-TALET.
t
lin underhandla gemensamt med Sverige (nyåret 1868), utan gick
ensam dit i förväg, kort före kamraten. Forklare det, hvem som kan!
Ett annat exempel på hvad våra grannar kalla »praktisk
skandinavism» gaf Sverige genom sina fördrag med Norge och Danmark
innevarande år, 1869. Uti sitt norska fördrag åtog sig Sverige att så
godt som gratis låta Norges bref, paketer och utländska tidningar på
svensk bekostnad föras genom vårt stora land, oaktadt Norge
ingenting sådant kan gifva oss i vederlag, emedan vi ingen postgång genom
Norge kunna erhålla. Huru stor denna skänk åt Norge af Sverige
nu årligen bör beräknas, veta vi ej; men om vår gåfva af 1864 (genom
Preussen) till Norge icke blifvit gifven, så skulle, sedan Vermländska
jernvägen nästa år blifvit färdig, Sverige emsamt i transitoafgift från
Norge kunnat beräkna vida mer än 100,000 rdr (calculen är gjord,
men får här ej rum). Uti sitt danska fordrag9 också 1869, erkände
Sverige såsom reciprokt, æquivalent och rätt, att det vidsträckta
svenska territoriet behandlats så som det inskränkta danska, oansedt det
sistnämnda icke blott förlorat Elbehertigdömena, utan ock i fråga om
transiteringsområde för våra genomlöpande poster större delen af året
utgöres endast af — ön Seeland, och vid vissa korta isperioder
der-jemte af den lilla ön Fyen. §ådan är skandinavismen i sina
praktiska sträfvanden mot Sverige, som beskedligt sväljer, tiger och betalar.
Dessa exempel torde förslå att motivera vårt omdöme: att Sverige
under de sednaste åren till granname bortskänkt nästan hela sin
inkomst af po8ttransiteringar, hvilken eljest vid detta laget säkerligen
kunnat uppgå till minst 250,000 rdr årligen. Till Preussen skänktes
dessutom 1864 i medeltal för hvartenda bref X silbergroschen,
bort-gafs till sjöpostföringskostnad öfver Stralsund ofantligt belopp
(generaldirektören i Berlin uppgaf vintern 1869 hvardera sidans årliga
förlust till 80,000 rdr); och till nordtyska förbundet förärades 1869 utan
ersättning svenska kronans sista postala besittning på kontinenten. Vi
måste anse och historien måste anteckna ett sådant svenskt postsystem
i förhållande till utlandét såsom icke blott oförsvarligt, utan oförgätligt
Och detta utan alltafseende på den lättsinniga förhoppningen att minskade
portosatser skola framkalla så mycket ökadt brefantal, att förlusterna
i kassan snart betäckas. Ty här är icke ens fråga om
portonedsätt-ningen for allmänheten, utan om nedsättningar af Sveriges postkassas
portoandelar från utlandet.
Till den inländska postreformen må räknas tendensen hos detta
decennium att nedsätta portosatserna för allmänheten. Detta är en
allmän och ganska loflig riktning hos de senare årens postmän i alla
länder. Man får blott akta sig att gå för långt, såsom Englands
exempel visade, då det införde penny-portot på Rowland Hills förslag.
Sjutton år förgingo innan brefantalet derigenom steg till den punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
