Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Qvinnornas och de frigifna slafvarnas uppfostran i Amerika. Af C. Hippeau i Revue des deux mondes för d. 15 sept. 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det motstånd som den ädelmodiga tanken att höja qvinnans
undervisning och att för henne inrätta vetenskapliga och litterära lärokurser
mött i Frankrike, hafva dock familjemödrarna insett dess betydelse.
Impulsen är gifven, och den rörelse som uppstått i Paris och i andra
städer skall ej afstanna.
Det är ej blott qvinnornas rätt till lika undervisning med
mankönet som för närvarande har få motståndare i Amerika. Den opinion
som vill öppna för dem, såsom en nödvändig följd af en högre
uppfostran, alla banor till hvilka tillträde varit dem förbjudet gör med
hvarje dag större framsteg. Redan hafva de tillåtelse att deltaga i
undervisningen i sex medicinska fakulteter: mer än 300 läkare af
qvinnokönet utÖfva der för närvarande läkarekonsten med både talang
och framgång. I Filadelfia äro sex doctoresses taxerade till en
inkomst af sitt yrke, som varierar mellan 10- och 50,000 francs.
Slutligen hade jag det nöjet att se i New-York en af dessa skickliga
doctoresses, som hade en klientel, hvaraf hennes årliga inkomst
uppgick till 80,000 francs (55,000 rdr).
n.
Detta sätt att betrakta den undervisning som bör gifvas åt qvinnan
framkallar helt naturligt ett annat problem: sammanförandet af båda
könen i samma lokaler. Denna gossames och flickornas delaktighet
af en gemensam uppfostran betraktas numera allmänt i Amerika såsom
medförande betydligt flera fördelar än olägenheter. Det besök jag
gjorde på Oberlin för att der på nära håll studera problem som man
ej en gång skulle kunna uppställa i Frankrike, de fakta hvartill jag
der var vittne tillåta mig att med tillräcklig utförlighet framlägga de
grunder, på hvilka de mest utmärkta män stödja sig, för att från
amerikansk synpunkt bevisa förträffligheten deraf. Oberlin college har
för sin uppkomst att tacka reverend John Shipherd’s nit biträdd af en
gammal missionär hos cherokesindianerna vid Missisippi, mr Stewart,
och af en lärd prest, Charles Fenney. De ingingo en förening för att
arbeta på den reformerta kyrkans pånyttfödelse medelst
grundläggandet af en allmän undervisningsanstalt. Byn der de slogo sig ned och
skolan som de der grundläde kallades af dem Oberlin efter den vördnadsvärde
fransyske pastorn i Banc-de-la-Roche. De började i mycket liten skala.
Några halmtäckta kojor, ett hus för presten och en sal bygd af trä,
som rymde 30 lärjungar; sådan var år 1833 början till en by som nu
räknar omkring 5,000 invånare, och till ett läroverk som nu eger ett
kapital af 150,000 dollars, sju stora byggnader, 20 lärare och 1,134 *
lärjungar af båda könen. Undervisningen omfattar sex afdelningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
