Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den nyaste tidens kyrkohistoria. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dringen af samma period, som Nippold upptagit till behandling.
Men då Gieselers arbete slutar med år 1848, Baurs med år 1859,
sträcker sig Nippolds långt in på 1860-talet. Alla
hufvudperso-nerna inom våra dagars kyrka, till en stor del ännu lefvande och
åtminstone till namnet kända nästan af hvar man, inforas i
berättelsen och tecknas af förf. i skarpa, bestämda drag i anseende
till fel och förtjen8ter. Vi lyssna till de liffulla förhandlingarne
öfver den religiösa trons och vetandets aldrig en gång för alla
besvarade frågor; vi åskåda täflingskampen mellan partierna och
striden man mot man å de kyrkliga tilldragelsernas vida
tummelplats och blifva sålunda i tillfälle att, af sättet hvarpå de
stridande utdela sina hugg eller värja sig för motståndarnes, sluta
till hvartåt segren lutar. 4
Sitt arbete har Nippold delat i tre hufvudafdelningar. I första
boken lemnas, såsom inledning, en kortfattad beskrifning öfver det
kyrkliga tillståndet i Europa mot slutet af föregående och under
början af innevarande århundrade eller m. a. o. från franska
revolutionens utbrott till napoleonska väldets fall. Andra boken
af-handlar katolicismens och tredje boken protestantismens nyaste
kyrkohistoria från år 1814 intill våra dagar. — Då vi redan förut
i denua tidskrift lemnat en utförligare framställning af den
moderna katolicismens historia l)> taga vi oss häraf anledning
begränsa vår redogörelse för Nippolds arbete till dettas sista
afdel-ning eller till skildringen af den protestantiska teologiens och
kyrkans utveckling i nutiden.
Redan i förordet till Nippolds kyrkohistoria angifves på ett
klart och öfvertygande sätt den grundtanke, arbetet i dess helhet
är ämnadt att närmare åskådliggöra. Detta förord har till
författare en af nästan alla partiriktningar uppburen man, den
vördnadsvärde Richard Rothe, »samtidens störste teolog», såsom
hans hängifne beundrare älska att benämna honom. För sista
gången under sin lifstid — Rothe afled d. 20 Augusti 1867, få
månader efter det Nippolds arbete blifvit tillgängligt i
bokhandeln — tager den djuptblickande tänkaren här till ordet för att
ånyo inskärpa den sats, som under senare perioden af hans på
vexlingar och inre erfarenheter rika lefnad omsider blifvit det
»præterea censeo», till hvilket han ej nog ofta kunde återkomma.
Det ifrågavarande yrkandet är oss väl bekant; Tysklands och
Frankrikes framåtsträfvande teologi har sedan lång tid skrifvit
1) Jmfr. afhandlingen Den religiösa revolutionen i nittonde århundradet; 2:dra årg.
4:de och 6:te haft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
