Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om svenska litteraturen och dess historia. Af Rud. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga arbete i fosterlandets tjenst. Med ett stort och stadgadt namn
i språkvetenskapens verld har han skrifvit »lagar» för vårt språk.
Vi hafva ock sett den ena språkläran efter den andra, for sitt
ändamål mer eller mindre lyckad, framträda på denna grund. Den
bästa1) torde dock helt nyligen öfverlemnats åt offentligheten.
Ordboksarbeten saknas ej heller. Dalin ensam har till en viss grad
fullbordat hvad svenska akademien ännu ej efter fyra femtedelar
af ett århundrade lyckats åstadkomma. Må man anmärka brister,
sådant är jemförelsevis lätt, icke så att ensam genomföra ett
sådant arbete som Dalins. Det är icke heller hans enda i samma
riktning.
För sjelfstudiet af vårt språk saknas således nu ej tillgång till
behörig ledning. De äldre och äldste af nu lefvande landsmän
hafva fått drifva sig sjelfva till studiet af modersmålet och vår
litteratur, ty i skolan hörde de ingenting derom, vare sig, att hvad
fosterländskt var ansågs jemförelsevis af ringa värde eller med
modersmjölken så inplantades, att den lefvande insigten deri växte upp
af sig sjelfb utan särskild ledning och ans. Man ansåg äfven — och
en och annan hyser ännu den åsigten — att modersmålet
inhem-tades bäst genom — främmande språk, helst latinet.
Naturligtvis afsåg man jemförelsen vid öfversättningen och vid studiet af
formläran och syntaxen. Men lärarne, som undervisade i det
främmande språket, hvarifrån hade väl de fått sin behöfliga insigt i
modersmålet? Vi veta, att den var i allmänhet ringa eller ingen.
Öfversättningen blef ock derefter. Är icke mångenstädes samma
förhållande än i dag, ehuru man arbetar på något bättre, som ock
for-utsättes på grund af en gifven lag? Oupphörligt ropade man: »sen
upp till greker och romare!» och märkte ej, att just grekerne
förete det mest lysande föredöme af ett folk, som arbetar sig upp,
således äfven sitt språk, sin litteratur, helt och hållet på egen grund.
Ty hvilket folk gjorde väl dem den tjenst, som man vill, att de
skola göra oss? Låtom oss således återgå till oss sjelfva och söka
inom oss källan för vårt modersmåls rening och daning! För jem-
1) Vi mena: Svensk språklära för elementarläroverken af d:r D. A. Sundén. Samme
fortjente skolman har fornt (1868) jemte J. £. Modin utgifvit i tre delar »Svensk
läsebok», hvaraf de tvi senare delarne torde komma att bibeh&llas som lämpliga i
klasserna 3—6, d& vi derimot betvifla att den första kan uthärda täflan med statens
rikhaltiga, lämpliga och väl redigerade Läsebok för folkskolan. Vi tro, att hrr Sun*
dén och Modin skulle ytterligare öka sina förtjenster om skolan och den fosterländska
bildningens grundläggning, om de till de senare delarne mot slutet bifogade korta
uppgifter öfver förekommande författare, när de lefvat, hvad de varit, hvad de
märkligast utgifvit, till ledning for lärare och lärjungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
