Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om svenska litteraturen och dess historia. Af Rud. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrift for fri forskning och allmän bildning, redigerad med
obestridlig talang. Redaktörens förtidiga bortgång lemnade ett
tomrum, som 1868 fyldes af den då uppträdande Framtidm, tidskrift
for fosterländsk odling, utgifven af Carl von Bergen. Svmsk
litteratur-tidskrift, utg. af C. R. Nyblom, sedermera af Hans
Forssell, började 1865; Nordisk tidskrift, utg. af G. K. Hamilton,
1866. Äfven svenska qvinnan har fått sin organ i den skickligt
redigerade lidskrift för hemmet, der månget själfullt och ett
och annat skarpsinnigt öga blickar fram i väl skrifna uppsatser
och kritiker. Den skandinaviska idéens magt ser man här som
annorstädes ovilkorligen göra sig gällailde: den växer dag från dag,
tills dess mål, trots motståndet från vissa håll, är vunnet.
Gå vi ock vigtiga politiska händelser till mötes, så hafva vi
således enligt vår öfvertygelse likväl ingenting att deraf frukta,
men väl allt att vinna, om vi veta att i tid taga rätt reda på oss
sjelfva och till stadga och fasthet utveckla de element, till en
nyväckt nationalanda, som otvifvelaktigt förefinnas. Låtom oss
der-före gifva det uppväxande slagtet den kraftiga och sunda föda, som
försäkrar fosterlandets lycka och bestånd, och låtom oss sedan af
barnen lära, om vi ej veta det förut, att framförallt älska och ära
vårt fosterland!
Är det sannt, att en lefvande fosterländsk anda åter vaknat
hos oss, så känna vi ock det medel, hvarmed vi skola gifva den
behörig styrka och varaktighet. Utan dessa äro vi förr eller
senare förlorade. Vi veta ock, att litteraturen är ett af dessa medel
och ej det minst vigtiga. Den tidigt grundlagda insigten deri
skall otvifvelaktigt föra till erkännandet af dess värde såväl i och
för sig som isynnerhet för oss, hvars andliga väsende den uttrycker.
En fullt värdig framställning af dess historiska utveckling är
således ett behof, som måste fyllas, ifall det ej ännu är behörigen fyldt.
Vi ega ganska många både stora och små försök, som
behandla vår litteraturs historia ifrån äldsta tider intill nutiden, ehuru
vi vilja påstå, att ej ett enda fullt motsvarar de anspråk, vi nu
ega rätt att hysa på ett sådant. Specialverken äro af vida större
varde, ehuru de visa, att hela området för vår litteratur ej ännu
är genomforskadt. Isynnerhet gäller detta den äldre och äldsta
tiden, som likväl är i mer än ett hänseende af stor vigt för det
helas riktiga uppfattning och sammanhang. På språkets utveckling
och de förändringar det undergått under de olika tidehvarfven har
man ock fästat alltför liten uppmärksamhet. Äfvenså har man
antingen uteslutande eller företrädesvis tecknat vitterhetens eller den
sköna litteraturens öden med förbigående af andra kunskapsarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
