Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Socialismen och kommunismen från revolutionstidehvarfvet intill våra dagar. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gemensamma bostäder i och för ett mera storartadt och bättre
organiseradt bedrifvande af arbetet, huru han beskrifver den
be-qväma, sunda och för alla behof afpassade inrättningen deraf och
lyckan af den gemensama sammanlefnaden, huru han lärer att
draga nytta af barnens olika fallenhetér redan under sjelfva
uppfostran samt huru han visar, att allt — industri såväl som handel
— endast tjenar till frambringande af ett gemensamt öfverflöd.
Det årligen uppkommande produktionsöfverskottet skali på det sätt
fördelas mellan de trenne särskilda förvärfskällorna, nämligen
kapital, arbete och talang, att kapitalet erhåller fyra, arbetet fem
och talangen tre tolftedelar såsom sin privata tillhörighet. Hvaije
falang står under absolut valbara, för hvarje yrkesgren anordnade,
omvexlande och utaf falangens allmänna mening uppburna
förvaltningsmyndigheter, öfver hvilka, utan alla slags vapen eller
garder, står en »Unark» för att öfvervaka sammanlefnadens hela
mekanism. Fourier svärmar för en tidsålder, då falangerna skola
vara utbredda öfver hela jorden samt ordnade under särskilda
s. k. Otnniarker.
Såsom man finner, upphäfver Fourier icke privategendomen,
men väl familjen, enär han förklarar sig för de sinnliga
passionernas fullständiga herravälde. Qvinnans emancipation var blott en
gifven följd af hans åsigt. Stein1) formulerar på följande sätt
betydelsen af Fouriers system: »Fourier är den förste, som på ett
vetenskapligt sätt uppfattat arbetet i och för sig, arbetets, eller rättare
arbetarens, begrepp; den förste, som försökte att framställa arbetet
i och för sig såsom ett moment i den menskliga sallheten, såsom en
tillfredsställelse för de menskliga böjelserna och såsom en uppgift för
den menskliga utvecklingen. Låter det sig göra att organisera
arbetet efter detta mönster, så har man visserligen icke upphäft
åtskil-naden mellan egande och icke-egande, men väl motsatsen mellan
arbete och egendom, ty hvartdera af dessa begge element eger då sin
särskilda sällhet och icke blott den arbetsgifvande rike utan äfven
arbetaren kan vara lycklig. En annan hufvudpunkt, som Fourier,
visserligen icke ensam, men dock på ett egendomligt sätt utvecklat,
är associationens uppgift och betydelse, äfvensom beviset för dess
nytta». — Man skall icke kunna frånkänna Fourier förtjensten af
att härmed hafva gifvit väckelsen till storartade och
fruktbringande idéer för mensklighetens framtid.
’) Der Soomiiimu» und Comnmnitmut Frankreicht oon 1830 bit 1848. Leipzig 1855.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
