Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Qvinnan i familjen och samhället. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvinnan i familjen och samhället.
Med anledning af JOHN STUART MILLS arbete Om qvinnans
underordnade st&Hning. Öfversättning af A. T. Åkerberg.
(Upsala, Esaias Edquist 1869).
1 samhällenas början hat* det fysiskt starkare könet alltid
hållit det fysiskt svagare i ett tillstånd af slafviskt beroende. Detta
blotta faktum har, sedan det under århundraden vunnit häfd,
nästan fått anseende af en naturlag, hvilken det vore orimligt att
vilja öfverträda. Annat slag af slafveri, såsom det af folkstam under
folkstam, folkklass under folkklass, har efterhand måst vika for
upplysningens magt och för styrkans, sedan den förtryckta
folkstammen eller folkklassen vunnit tillräcklig kraft att afskudda sig
oket Men som detta sednare aldrig inträffat eller kan inträffa i
afseende på qvinnokönets förhållande till mankönet, och som inom
alla klasser och i hvarje enskilt hus mannen alltjemt varit
intresserad att bibehålla sitt välde, så har qvinnokönets befrielse, såsom
ensamt beroende af upplysningens magt, gått långsammare än
någon annan slafemancipation, och låter ännu vänta på sig. Under
tiden uppställer man, till försvar för status quo i detta fall och
såsom grund för olikheter i politiska och sociala rättigheter för
man och qvinna, allahanda godtyckliga skäl, hvilka icke hafva
något stöd i sjelfva sakens natur, utan endast i häfdvunnen vana.
i lefnadssätt, i uppfostran. Intet naturligt skal finnes, hvarför ej
qvinnan skulle kunna jemte mannen deltaga uti det politiska lifvet
och i allmänhet i offentliga värf af alla slag, der ej saknaden af
nödig fysisk styrka är till hinder. Man äger inga giltiga grunder
för antagandet att qvinnans för sådant ändamål behöfliga
egenskaper äro i någon mån underlägsna eller ens väsentligen olika
mannens, enär de olikheter man i ett eller annat fall tyckt sig
finna lätt nog torde kunna förklaras såsom endast följder af olika
uppfostran, lefnadssätt o. s. v. Och då man vill framhålla
äktenskapet såsom det enda mål, hvilket qvinnan bör söka, så glömmer
man icke blott det stora antal qvinuor (ogifta, eller enkor) som
antingen icke kommit till detta mål eller passerat detsammas
stadium, utan på samma gång man uteslutande uppmuntrar qvinnan till
det husliga lifvets verksamhet, gör man allt hvad lagar kunna
åstadkomma för att göra detta lif så litet inbjudande som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
