Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Qvinnan i familjen och samhället. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu är, om än i ett eller annat hänseende en förändring må kunna
utan skada göras.
Om man äfven uteslutande betraktar frågan ifrån äktenskapets
synpunkt så är klart, att då den högsta och renaste form af
kärlek icke kan finnas annat än imellan jemnlikar i rättigheter,
så kan ingenting vara angelägnare, ifall äktenskapets högsta mål
skall vinnas, än att mannen och hustrun ställas i en fullkomligt
jemnlik ställning, åtminstone hvad beträffar alla rättigheter, som
hafva något afseende på det äktenskapliga förhållandet Att i
detta fall tala om något »principat» är att fullkomligt misskänna
äktenskapets höga betydelse; det är i sjelfva verket att bringa
äktenskapet ett godt stycke ned åt den orientaliska uppfattningen. Så
länge en skugga af »principat» qvarstår, qvarstår äfven en skugga
af förhållandet mellan sultanen och odalisken. Ju sjelfständigare
qvinnan står i detta till sin syftning heligaste af alla förbund,
desto renare och starkare blir förbindelsen.
Hvad särskilt det ekonomiska beträffar, är det ett
märkvärdigt förbiseende af äktenskapets verkliga betydelse och ändamål,
då, såsom vanligen sker, detsamma betraktas såsom ett solidariskt
ansvarigt bolag, uti hvilket till på köpet den solidariska
ansvarigheten ensamt hvilar på ena-parten. Mannen kan, om han finner för
godt, undandraga sig att betala de skulder som hustrun gör; men
hustrun kan icke undgå följderna af mannens ekonomiska
obestånd. Det är i sanning upprörande att se — hvad som likväl är
alltför vanligt — huru en hustru kan genom mannens olyckor eller
lättsinnighet störtas, mången gång fullkomligt oförmodadt, ja utan
ens någon föregående varning, från välstånd till fattigdom, oaktadt
hon, inom den sfer der hennes verksamhet varit påkallad, fullgjort
sina pligter med den yttersta omtänksamhet och noggrannhet.
Ingen kan neka, att ju häruti ligger en oerhörd orättvisa, hvilken
föga öfverskyles med vackra fraser om enhet och gemensamhet,
som icke hafva någon rimlig tillämpning på dessa förhållanden.
Kan någonting grymmare och orimligare tänkas, än att en hustru
skall kunna utan sin vetskap eller utan något sitt förvållande, ja
i trots af det mest samvetsgranna uppfyllande af sina husmoderliga
åligganden — den enda sida af ekonomien, hvarmed hon har att
-skaffa — se sin timliga välfärd ruinerad, kanske en i boet införd
förmögenhet tillintetgjord? Och är väl någonting hårdare för en man
än att se sin hustru blifva offer för hans olyckor eller hans
misstag? Är det möjligt att med några antagliga skäl sätta detta i
samband med idén af familjebandet, som knytes för sina bestämda
ändamål, bland hvilka likväl helt säkert dei icke kan vara ett att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
