Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska akademien och svenska språket. 2. Af —R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordboksarbetare, men som derföre visst icke äro vanliga. Han egde en
arbetsförmåga, som gränsade till det otroliga, en brinnande kärlek
till sitt ämne och nog lärdom för att, i synnerhet om han haft
förmonen af andras ständiga ledning, kunna uträtta något stort.
Det var endast genom en utländings frikostiga understöd han
sattes i tillfälle att under några och tjugo år egna sig åt svensk
språkforskning och flere gånger göra resor i främmande land för att
inhemta kännedom om deras folkspråk. Det var samme utländing,
f. d. kongl. engelske Chargé d’affaires Charles Manners S:t George,
som äfven under verkets utarbetande frikostigt understödde
författaren. Om också, såsom redan nämnts, Rietz’ dialektlexikon är
bristfälligt, så var det i alla fall en stor lycka, att det hann
fullbordas under författarens lifstid. 1766 utgaf den store Hire Swenskt
Dialect-Lexicon och hundra år derefter utkom Rietz’ verk öfver
samma ämne. Måhända skall, om icke större omsorg hädanefter
än hittills egnas våra allmogemål, en ganska ansenlig tiderymd
förflyta, innan någon med Rietz’ anda och kraft uppstår och
skänker vår literatur ett verk, som på detta fält lika mycket
öfver-träffar Rietz’ ordbok, som detta hans föregångares.
Gå vi längre tillbaka i tiden, finna vi åter några män, som
kanske förtjenat tagas vara på under en allmän brist på
språksnillen. Hvad man än må anmärka mot den latinska delen i
Fullständigt Swenskt och Latinskt Lexicon af And. Otto Lindfors,
lär man dock icke kunna neka, att det svenska innehållet förråder
en lexikograf med många goda egenskaper: samlareflit, säkert öra
för språket i allmänhet, grundliga insigter i isländskan och en för
den tiden i sanning ovanlig kännedom om allmogespråket, ur
hvilket han i sin ordbok införde en stor mängd ord, hvilka nu
äfven af de mest granntyckte ordkonstnärer användas som god
svenska. Äfven Nils Henrik Sjöborg och Johan Gustaf Liljegren,
som båda egde djup kännedom om Nordens gamla språk, torde
kunna uppföras på listan af män, som kunnat gagna vid Svenska
akademiens ordboksarbete.
Vi tro icke och påstå icke, att desse män voro
vetenskaps-idkare af första rangen, icke häller att någon af dem hos sig
förenade alla de egenskaper, som erfordras för att utföra det
arbete, hvarom nu är frångå. Men de hade, hvar och en för sig,
flere eller färre sådana, och det omdömet torde kunna försvaras,
att frukterna af deras vetenskapliga verksamhet både i godhet och
mängd äro fullt jämförliga med dem, som frambragts af åtskilliga
af de herrar, som intagit stolar vid Svenska akademiens bord.
Förarbeten, gjorda af dem, kunde hafva blifvit af varaktigt värde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
