Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska akademien och svenska språket. 2. Af —R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han erhöll af Svenska akademien; ett mindre reseanslag var allt
hvad han för sina forskningars fortsättande erhöll af staten. Det
var i främsta rummet enskilda personers frikostighet, som satte
honom i tillfälle att utföra sina epokgörande arbeten. Vid 53 års
ålder blef han extra ordinarie professor, men utan tillräckliga
inkomster i denna befattning för att kunna afstå några timmar af
sin ansträngande befattning i skolans tjenst för att kunna egna
mer tid åt den vetenskap, som han ännu i ålderdomen med den
varmaste kärlek omfattade.
J. E. Rietz var likaledes en man, som bort röna bättre
uppmuntran, än som kom honom till del. Att i synnerhet hans stora arbete:
Ordbok öfver svenska allmogespråket, är, såsom man anmärkt,
något »löst», hvarken kan eller bör förnekas. Väl vore imellertid,
om man behagade något litet tänka på orsakerna till denna
mindre goda egenskap hos hans verk. Svenska staten inlöste för
bok-lådspris ett jämförelsevis obetydligt antal (175) exemplar af hans
arbete och beviljade 500 rdr i understöd till en språkfärd genom
norra Sverige; Svenska akademien gaf honom en gång ett tusen
riksdaler — samma summa som hon gifvit dussintals temligen litet
betydande poeter, och icke hälften af det anslag, som hon haft att
såsom pensioner årligen tilldela flere af sina egna ledamöter. För
öfrigt lemnades han af sitt fosterland ensam med en den svåraste
och för språkforskningen och den nationella literaturen
betydelsefullaste uppgift, som en svensk man någonsin åtagit sig, nämligen
att utgifva en fullständig ordbok öfver folkspråket 1). Under
sådana förhållanden och då författaren väl visste, huru många
lexiko-graflska arbeten i vårt land börjats, men aldrig afslutats, må man
icke undra öfver, att han skyndade väl fort vid utförandet af sitt
verk, och att det samma lider af stora brister. Ingen erkände
villigare och öppnare sina misstag, ingen mottog mera välvilligt och
tacksamt upplysningar, råd och rättelser, de måtte gifvas af hvem
som hälst, som hade kärlek till hans ädla yrke. Frikostigt, nästan
slösaktigt, gaf han råd och anvisningar, egnade han tid och mödor
åt andras tjenst i språkfrågor, hvarom också en mängd under
hans lifstid af andra författare utgifna arbeten bära vitne. Om
han också icke egde nog urskilning och noggrannhet för de
arbeten, han företog sig, om han saknade tillräcklig klarhet och reda
i sin ofantliga beläsenhet, så var han obestridligen rikt utrustad
med många af de egenskaper, som äro oundgängliga vilkor för en
1) Han hade derjämte utarbetat en ordbok öfver svenska medeltidsspråket, hvilken
likval icke hann tryckas under författarens lifstid. Vi hoppas, att handskriften räddats
ät någon offentlig inrättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
