Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska akademien och svenska språket. 2. Af —R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som bekant är, låter akademien hvarje år prägla en
minnespenning öfver någon af förflutna tiders berömde svenske män eller
qvinnor och i sammanhang dermed i handlingarna intaga en af
någon bland ledamöterna författad minnesteckning. Om man nu
icke vill sätta i fråga, hvartill dessa minnespenningar egentligen
tjena, eller betvifla, att de mycket båta store mäns ära och rykte,
så återstår alltid i afseende på dem ett skäl till undran, nämligen
hvarföre icke svenska språket användes i inskrifterna. Dessa, som
stundom äro ganska innehållsrika, liafva alltid varit på latin. Är
svenskan icke nog utbildad för att här träda i romarspråkets ställe?
Många utmärkt lyckliga inskriptioner just på minnespenningar,
likasom ock de förklaringar på svenska, som gifvas i akademiens
handlingar, synas föra modersmålets talan i detta fall. Det tager
sig rätt egendomligt ut, att t. ex. åt en Olof Rudbeck d. ä., en
Spegel, en Svedberg, en Ihre, hvilka nästan med svärmisk kärlek
älskade sitt modersmål, egnats minnespenningar med latinsk
inskrift, och det af ett »samhälle eller akademi, upprättad endast
för svenska språket.»
Det är uppenbart för en hvar, som har något intresse för
och någon kunskap uti modersmålet, att nu, mer än fallet varit
på långliga tider, ifriga ansträngningar göras att få rättskrifningen
och ordböjningen fotade på förnuftiga grunder. Midt i den
skiftande mångfald af olika åsigter, som i dessa frågor söka göra sig
gällande, skönjer det med vetenskapens synglas väpnade ögat lätt
icke blott bemödanden att finna det rätta, utan äfven lyckliga
resultat af dessa Sträfvanden. Äfven den oinvigde bör af det
bestämda syftet att komma åstad förenkling, öfverensstämmelse med
- uttal och härledning, hvilka så ofta peka åt samma håll, i motsats
till ett utan ringaste historiska grunder inkommet bruk, kunna
ligt detta förslag, som efter hvad ryktet förmäler, har utsigt att viona nldig
stad-fästelse, skall i stället för deo nu varande filosofiska kandidatexamen införas tvänne,
nämligen en kandidat* och en licentiatexamen. Om vi icke allt för mycket misstaga
oss, är det enligt nämnda förslag reutaf otillåtet alt i den förstnämnda examen, som
likväl skall medföra kompetens till adjunkts- och kollega-tjenster vid
elementarläroverken, aflägsta kunskapsprof i de nordiska språken; och i ingen enda af de många grupper
af ämnen, hvilka kunna väljas för licentiatexamen, lär detta ämne vara obligatoriskt.
Det får ingå i några af dem, men examinanden kan äfven bestämma aig för ett annat
ämne. Till och med det af en hland medlemmarne af filosofiska fakulteten i Upsala
väckta förslaget att fordra en uppsats på modersmålet af dem, som vilja aflägga
kandidatexamen, förkastades nästan enhälligt. 1 det från Lund utgångna förslaget rörande
ombildningen af examensväsendet lär mindre llendtlighet mot de nordiska språken
röja sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
