Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättning, utan en till fullo bevisad sanning. Likväl finna vi denna
kronologi misskänd och förvriden redan så tidigt, som hos Claudius
Ptolemäus, Hadriani och Antonini Pii samtid. En hufvudsaklig
anledning härtill ligger, enligt hvad mina undersökningar gifvit vid
handen, i en förvexling af året för Augusti Egyptiska
throribe-stigning (31 f. C.) med året för den deraf föranledda stiftelsen af
Alexandrinames fasta kalender (30 f. Chr.). Den sistnämnda
epoken kontrollerade sig sjelf genom kalenderns egen fortgång och
tillgreps derföre såsom ett förment vida säkrare regulativ, än den
så lätt perturberade och alltid besvärliga konsulseran. På samma
sätt förvexlades i sednare tider i Syrien den ursprungliga
Seleu-cidiska erans epok (hösten 315 f. C.) med epoken för den af
Seleucus införda kalenderreformen (hösten 312 eller med Chaldäisk
nyårsmånad våren 311 f. C.).
Det ena af de oundgängliga förarbetena för ett korrekt
besvarande af frågan om Jesu dödsdag är emellertid nu afslutadt
och vi fortgå till det andra.
2) Om Judiska kalendern på Jesu tid.
Märkvärdigt nog påstår Ideler (L. d. Cliron. sid. 213), att
under hela perioden för det andra templets tillvaro de Judiska
ny-månadema fortfarande bestämdes genom omedelbar observation
och efter af synedriet anställdt vittnesförhör angående
nytändnin-gens synligblifvande på himlafältet. Men hvad Talmud förmäler
om ett dylikt kalendersystem hos Judame kan ingalunda gora
anspråk på en så långt utsträckt tillvaro, hvarigenom det tydligen
skulle blifvit alldeles outhärdligt: systemet kan på sin höjd bilda
ett öfvergångsstadium, tillhörande en tid af upplösning, sådan som
den, hvilken följde på Jerusalems förstöring, då synedriet hade
sitt säte i Jamnia. Att det icke begynt tidigare, kan ännu med
lätthet bevisas ur Josephus. Vitellius, hvars Julianska dödsdatuni
enligt Tacitus och Dio är 21 eller 22 December, dog enligt
Josephus (Bell. Jud. IV, 11, 4) på Judiska kalenderns 3:dje Apelläos:
följaktligen begynte denna Apelläos den 19:de eller 20:de Dec.
Men i år 68, dit tilldragelsen hörer, inträdde det astronomiska
uyet redan d. 13 Dec. klockan 11 och 41 minuter förmiddagen
Jerusalemisk medeltid, och denna differens af omkr. 6 till 7 dagar
mellan det astronomiska och kalendariska nyet är alldeles för stor,
för att kunna förenas med ett system, der kalendermånaderna
bestämdes genom omedelbar observation. Ännu mera öfvertygande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
