Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är måhända den betraktelsen, att Josephus meddelar alla sina data
ur Judiska historien under den tydliga förutsättning, att dessa data
äga objektiv karakter, medgifvande möjligheten af deras reduktion
från en kalender till en annan, m. a. o. att de sjelfva bero på en
historiskt faststående kalender och ingalunda på sådana tillfälliga
bestämningar genom ett synedrium, hvilka undandraga sig all
möjlig efterräkning ocli kontroll. Då t. ex. den Judiska
bäfda-tecknaren (Bell. J. VI, 10, 1) med en viss högtidlighet nämner den
8 Gorpiäos i Vespasiani 2:dra regerinsår såsom den betydelsefulla
dagen för Jerusalems brand, hvem ser ej härvid hans säkra
förhoppning, att äfven den Grekiske och Romerske läsaren skall
kunna med ledning af denna uppgift räkna sig fram till den rätta
historiska dagen? Kort sagdt: om en kalender, byggd på sväfvande
iakttagelser af månnyet, kan före Jerusalems förstöring ej vara
fråga, emedan de hos Josephus ända till slutet af detta tidehvarf
meddelade data bestämdt utesluta en dylik kalenderordning.
Lika oriktig är Epiphanii åsigt (Hæres. LI, c. 26, p. 448),
att Judiska kalendern på Jesu tid reglerades genom en cykel af
84 år. Vi veta nämligen, att Latinska kyrkan för bestämmande
af den christna påsken lånade denna 84-årscykel från Judarna i
2:dra eller början af 3:dje århundradet (se Ideler); följaktligen stod
cykeln vid sistnämnda tid i fullt anseende hos Judarne och var
ingalunda befunnen felaktig eller förkastad, i hvilket fall någon
öfverflyttning deraf till de christne naturligtvis icke skulle kommit
i fråga. Den kalender deremot, som redan året före Jerusalems
fall hunnit uppenbara ett så starkt missförhållande till himlen, som
det, hvilket röjer sig i det Judiska datum för Vitelli död (se nyss
ofvan), denna kalender blef otvifvelaktigt af skaffad straxt efter
Jerusalems förstöring och kan således icke hafva varit 84-årscykeln,
hvilken långt efteråt stod i bästa anseende. Tänker man sig icke,
att den dittills brukade kalendern blef vid Jerusalems fall afskaffad,
då söker man fåfängt efter utrymme och anledning till det
ofvan-nämnda så högst obeqväma, men dock af Talmudiska traktaten
Mischna rosch hasschauah ovederläggligt betygade
interirastillstån-det, då nymånadema bestämdes genom omedelbar observation,
verkställd af minst två trovärdige män, som inför synedriet
anmälde sig hafva sett nytändningen. Med vår föreställning blir
deremot gången af Judiska kalenderväsendets utveckling så
naturlig som möjligt. Efter hvarje inträffad stor nationalolycka
fördubblades, såsom bekant, Judarnas ängsliga ifver att iakttaga alla
verkliga eller förmenta föreskrifter i deras lag, emedan man trodde
försummelser härutinnan hafva vållat olyckan. Jerusalems fall var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
