Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? En undersökning som tillika besvarar frågan om det fjerde evangeliets äkthet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först anförda stallet tilldelar åt festen en dag mera, d. ä.
begynner honom en dag tidigare (räknande med 2 Mos. 12, 18 från
14:de Nisans afton); men detta bevisar på samma gång, att
påska-lamsmåltiden med den föregående offerslagten låg på Josephi tid
vid öfvergången (icke från 14:de till 15:de utan från 13:de tiU 14:de
Nism; ty i vidrigt fall (om påskalammet åts under 15:des natt)
erhålles icke 8 dagar utan endast 7.
Ändtligen lärer Josephus (Antt. J. III, 10, 5), hurusom Moses
stadgat, att påskoffret skulle årligen frambäras i månaden
Xan-tbikos eller Nisan, den 14:de »enligt månen» — xatd ffeljjvyv.
För att förstå syftningen af sistnämnde tillägg, böra vi först
erinra oss (från vår afdelning 2), att Chaldeerna hade alldeles
samma Seleucidiska kalender, som Judarna, endast att dygnet hos
dem begynte med morgonen eller soluppgången, d. ä. xat? rjhov,
icke, såsom hos Judarne, med aftonen eller månuppgången, xatd
treXip%v. Den 14:de Xanthikos var enhgt bägge folkens kalender
alldeles densamma, hvad ljusdagen beträffar, men hos Chaldeerna
följde 14:des natt efter ljusdagen, hos Judarna gick hon tvärtom
förut, I anseende till den nära beröringen mellan bägge kalendrame’),
var en kautel från Josephi sida beträffande dygnepoken ingalunda
öfverflödig, dock endast under förutsättning, att den offerhandling,
hvarom är fråga, hörde icke till Judiska 14:de Nisans sista halfdel
(ljusdagen), hvilken ju äfven hos Chaldeerna hette den 14:de, utan
tvärtom till första halfdden, som hos Chaldeerna ännu bar namn
af den 13:de. Men till 14:de Nisans första halfdel (natten) kan
offerhandlingen (kl. 3—5 efk m.) icke höra annorlunda än genom
den förutnämnda antedateringen, hvilken antedatering alltså här
erhåller sitt tredje bevis2). Att Josephi bestämning xard oe?.riyijv
verkligen åsyftar att beteckna det Judiska dygnets början, derom
vittnar ovederläggligt Antt. J. III, 10, 3, hvarest författaren
angående Försoningsdagen (10 Tischri eller Hyperberetäos) yttrar sig
sålunda: »På samma månads tionde dag, enligt månen, fasta de
(Judarne) genomgående ända till aftonen». Hvad grundföreskriften
i 3 Mos. 23, 27—32 uttrycker genom att låta fastan begynna redan
om aftonen den 9:de och fortgå intill nästa afton, det
betecknar Josephus utan nämnande af 9:de månadsdagen allenast genom
’) Man erinre sig äfven Gamsliels ofvan omförmälda skrifvelse till Jndarne i
Babylon,
s) Finge man tro att fQllmftnen vid v&rdagjämningstiden vanligen blef pä
Jern-salems himmel synlig ett par timmar fore solnedg&ngen, så vore härmed en ny ypperlig
illustration vännen It Josephi ord (xara oslqvtjv) och ett förträffligt försvar för den
meranämnda antedateringen. Men härom kan jag icke döma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
