Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Socialismen och kommunismen från revolutionstidehvarfvet intill våra dagar. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöld» och fordrar i stället att endast det enhvar behöfver och
använder må anses såsom hans tillhörighet under lifstiden, men icke
såsom en på andra öfverlåtbar egendom. Äfven arbetet kan icke
gifva anledning till uppkomsten af egendom, ty det har endast
rätt till de produkter det frambringar, ej till den jord och de
råämnen det bearbetar. Vidare söker han visa egendomens
omöjlighet och gifver slutligen en antydan om den rätta
egendomsordnin-gen, hvilken bör intaga en förmedlande ställning mellan å ena
sidan kommunismen, såsom den starkares utplundring genom de
svagare och å den andra det personliga eganderättssystemet, såsom
åter den svagares utplundring genom de starkare. Äfven hans
följande »öppna bref» till Blanqui och Considérant (1841) innefatta
hufvudsakligen blott kritik och angrepp, men egentligen intet
sjelf-ständigt resultat. Imellertid bryter han med socialismen och söker
efter en egen sjelfständig grund. Likaså resultatlöst slutar den år
1843 utkomna skriften: De la création de VOrdre dans Vhumanité
ou principes de Vorganisation politique. Mest betydande af
Proudhons arbeten är hans Systeme des contradictions économiques
ou Philosophie de la misére (1846), i hvilket han företager sig att
angripa grundvalarne för den hittillsvarande nationalekonomien
och söker bevisa, att under alla genomlupna utvecklingsstadier
inom det ekonomiska lifvet det faktum egt rum, att det
fortskridande välståndet städse haft till nödvändig motsats och sidostycke
en lika fortgående tillökning i elände. Bristen synes vara
oåtskilj-aktig från öfverflödet samt lycka och olycka motsvara hvarandra.
Under det att Proudhon sålunda var sysselsatt med att söka
grondlägga ett nytt nationalekonomiskt system, öfverraskades han af
revolutionen, som dock icke gaf honom gehör, då han påstod att
den politiska frågan vore underordnad och mindre väsentlig, men
att hufvudfrågan derimot vore den sociala. Men hans tid kom,
när frågan om styrelsesättet blifvit afgjord, under det att den
sociala frågan ännu afvaktade sin lösning.
Efter utgifvandet af Contradictions économiques hade Proudhon
arbetat pä ett positivt system och kunde omsider i Mars 1848
offentliggöra grunderna for detsamma i skriften: Organisation du
Crédit et de la circulation ou solution du probléme social. Allt
berodde på, förklarade han nu, att åt det kapitallösa arbetet
försträcka ett räntefritt förlagskapital. För sådant ändamål borde
kapital såsom lån tillhandahållas åt hvarje enskild, men denna
utlåning borde icke ske omedelbart genom statsmagten sjelf, utan
den skulle formedelst åtgöranden af den enskilde bringas till stånd
samt endast ordnas genom några allmänna bestämmelser från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
