Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Socialismen och kommunismen från revolutionstidehvarfvet intill våra dagar. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läge. Ledru Rollin, Louis Blåne jemte de öfriga förklarade
anhangarne af den sociala demokratien måste taga till flykten, och
alla socialistiskt-kommuni8ti8ka sällskap upplöstes, men den sociala
frågan var dermed långt ifrån löst Jemte den politiska om den
blifvande författningens form blef sistnämnda fråga ett stående
öfverläggningsämne för kamrarne, i det att den s. k. »droit au travail»
nu kom på dagordningen.
6.
Efter Junidrabbningen hade proletariatets sak blott en enda
sista betydande representant, nämligen Proudhon, som ännu
stod qvar efter alla de socialistiskt-kommunistiska systemens fall,
emedan han på ett negativt kritiskt sätt uppträdt mot dem alla
och ännu icke framställt sitt eget under någon positiv form.
Pierre Joséphe Proudhon föddes år 1809 i Besangon och måste
här ända till sitt 22:dra år söka sin utkomst såsom sättare på ett
boktryckeri. Men hans sträfsamma, oroligt jäsande ande medgaf
honom icke att längre hålla ut i denna ställning, utan han slet
sig lös derifrån och kastade sig planlöst på vetenskapliga studier
för att, såsom han vid sökandet af ett stipendium förklarade
inför akademien i Besangon, efterforska medel till förbättrandet
af de fattigaste klassernas ställning uti fysiskt, moraliskt och
intellektuelt afseende. Då samma akademi år 1839 uppställde
följande prisfråga: »Hvilka äro de ekonomiska och moraliska följder,
som i Frankrike uppstått genom lagen om lika arfsrätt, och till
hvilka kan samma lag i framtiden gifva anledning?» företog Proudhon
sig att bearbeta detta ämne och fördes vid sin undersökning af
detsamma till behandlingen af de i hela samhällsordningen djupt
ingripande frågorna om principen för arfsrätten sam grunderna för
egendomens olika fördelning. Så hppstod den lilla skriften: Qu’est
ce que la propriété? ou recherches sur le principe du droit et du
gouvernement, Paris 1840. Akademien uttalade sin fördömelse
öfver arbetet och fråntog författaren hans pension, men broschyren
väckte den största uppmärksamhet samt fann en strykande
afsätt-ning och blott Proudhons gynnare Blanqui lyckades förekomma
ett lagligt åtals väckande mot densamma. Den innehöll nämligen
de häftigaste angrepp mot eganderätten, i det att den sökte
ådagalägga det alla grunder, som man tills dato uttänkt till försvar för
egendomen, i sig innebära just motsatsen af hvad de skulle bevisa.
Han går derhän att han i följd häraf påstår att »egendom är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
