Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter olika bildningsgrader och bildningsbehof, som af den
omedelbara demokratien hvarken inses eller erkännas som berättigade, sä
förstår man med ordet demokrati numera alltid den representativa
demokratien och ser bort frän den rena, omedelbara demokratien
som en föråldrad och halfbarbarisk författningsform.
Den representativa demokratiens grundsats är: folket styrer sig
sjelft, men utöfningen af magten anförtros åt valda ställföreträdare.
Rätten till herraväldet tillerkännes flertalet af de fria borgarne,
men utöfvandet af denna rätt anförtros åt de bättre bland dem.
Den representativ-demokratiska författningen söker på sådant sätt
upphielpa den demokratiska idéns ensidighet genom en tillsats af
aristokratiska principer. Alla medborgare skola hafva en möjlighet
öppen för sig att komma till utöfning af magten, men endast de
skola verkligen komma dit, hvilka flertalets förtroende utpekat
såsom de i detta afseende bästa och dugligaste.
Då den representativa demokratien närmast hvilar på de
jemlika och fria medborgames sjelfkänsla, så är den särdeles egnad
att stärka den allmänna rättskänslan hos folket och att ingifva de
enskilda ömsesidig aktning för hvarandras rättigheter. I det den
dessutom genom valen ger de bättre ett företräde, uppväcker den
täflan imellan medborgame, lemnar tillfälle till utveckling af hvarje
anlag, lofvar alla talanger en andel i den offentliga magten och
söker vinna de bästa krafterna för landets tjenst. Den har
förtroende till det goda i menniskonaturen och väntar allt godt af
den fna utvecklingen af de i henne hvilande anlagen. I sjelfva
verket får allas patriotism derigenom näring och utvecklingens
mångsidighet befordras. Äfven den lägre befolkningen får en
högre lyftning och den politiska anden utbredes öfver alla klasser.
Alla anstalter, som gagna den stora massan, äro vanligen
förträffligt inrättade. De representativa demokratierna hafva alltid
goda folkskolor, talrika allmännyttiga och välgörenhets-anstalter
af alla slag, förträffliga vägar o. 8. v. Derimot blir det svårare i
dem än i de aristokratiskt eller monarkiskt styrda samhällena, att
äfven sörja för konstens och vetenskapens högre behof. Endast
med stor möda kan mängden bringas till någon insigt i dessa
menniskoandens högre uppenbarelser och derjemte förmås till att
göra materiela uppoffringar för dem. Visserligen visar Athens
exempel att till och med den omedelbara demokratien är i stånd
att frambringa en herrlig blomstring i vetenskap och konst. Man
kan derföre ej påstå att demokratien är oförenlig med en högre
andlig bildning, men hågkomsten af Athen bör dock ej komma
oss att glömma de stora svårigheter den moderna demokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
