Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mokratien blef sålunda ett hemligt ideal till och med för många,
som genom de historiska vilkoren för sin existens voro hänvisade
på fasthållande vid och försvar af andra statsformer och som
troget uppfyllde denna pligt.
Den kristna religionen hade från början ett demokratiskt drag
i sig, i det den lärde menniskoma att betrakta hvarandra som
Guds barn och som bröder. Deta slag af broderlighet har i vår
tid blifvit mägtigare än i medeltiden, hvilken kraftigare betonade
presterskapets högre myndighet och på samma gång dess
aristokratiska företrädesrättigheter framför lekmännen.
Till och med den förkärlek för individualismen, som är så
utmärkande för vår tid, förstärkte de demokratiska ideernas magt,
oaktadt individualismen i sig sjelf är ingenting mindre än
demokratisk, i det den bringar till medvetande mångfalden af den
indi-viduela begåfningen, således ej likheten utan olikheten mellan
individerna. Den förstärkte den likväl derigenom att den stegrade
sjelfkänslan hos alla individer, följaktligen äfven hos hela folket
Samma fenomen visar sig i privaträttens och i
förmögenhetsförhållandenas utveckling. Just de på åsigten om allas jemlikhet
grundade satserna i den romerska rätten blefvo allmännast
upptagna. Medeltidens tyska rätt hade företrädesvis beaktadt och
skärpt ståndsskilnaden, men den romerska rätten hade erhållit en
allmän plebejisk prägel; den var en borgerlig rätt i ordets egentliga
betydelse. All egendoms, äfven jordegendomens säljbarhet och
delbarhet och den lika arfsdelningen mellan söner och döttrar blefvo
äfven införda i den nyare lagstiftningen. De feodala och
bondeinstitutioner som stredo mot dessa grundsatser blefvo till största
delen upphäfda; öfverallt befordrades handelns och näringarnes
fria utveckling. Härmed öfverensstämde nationalekonomernas
teorier, så mycket de än stredo sinsimellan om allmänna grundsatser.
Lifvet följde teorierna och uppenbarade den jättelika kraft som
bodde i de på nytt vaknande ideeraa om medborgerlig frihet och
jemlikhet. Hele den nyare tidens industriela utveckling är
beräknad på massan. I det den tjenar densamma, tager den derifrån
sina krafter. Äfven de nya uppfinningarne verkade företrädesvis
på bredden och gåfvo de fattige tillfälle till större lefnadsnjutning.
Medelklassens rättigheter och välstånd äro för närvarande, trots
alla brister, större än under medeltiden; de lägsta klassernas större
än någonsin i hela verldshistorien.
Låtom oss nu draga några slutsatser som resultat af dessa
politiska betraktelser:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
