Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid. Af J. C. Bluntschli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i lagarna. Må vi erinra oss följande hufvudmoment, hvilkas
antal lätt skulle kunna ökas:
Tidens hela bildning, har en väsentligen borgerlig prägeL De
tider, då den högre bildningen var aristokratiens företrädesrätt,
äro längesedan förbi, vägen till den står Öppen för hvar och en.
I umgängeslifvets yttre former märkes skilnaden ännu då och då,
men bildningens väsende, själslyfbningen och den nuvarande
civilisationens idéer hafva blifvit isynnerhet medelklassens allmänna
egendom. Handtverkarens eller bondens son kan, om han är
någorlunda begåfvad och nedlägger tillräckligt arbete, nästan lika lätt
som godsherrens eller den lärdes son uppnå höjderna af vår tids
bildning. Vetenskapens resultat ledas genom tusentals kanaler ner
till äfven de lägre klasserna. Folkskolornas verkningar ha ej i
någon tidsålder varit så stora och omfattande som nu. Den
populära litteraturens utbredning har tilltagit i en grad, som ingen
för hundra år sedan skulle ansett möjlig. Såväl goda som dåliga
skrifter utspridas och läsas i massor. Hvad man än må anse om
denna litteraturs och denna bildnings sedliga halt, förblir dock
deras spridning ett obestridligt faktum och ingen kan neka att
genom dem sjelfkänslan hos alla klasser blir uppväckt
Men äfven i denna litteraturs innehåll kan man ej undgå
att skönja ett starkt demokratiskt drag. Med rätta har man
redan ofta bemärkt, att den fransyska litteraturen till och med under
Ludvig den XIV med förkärlek förfäktade och förherrligade
demokratiska tankar. Innan frihets- och jemlikhetsideema i franska
revolutionen bevisade sin stora magt öfver sinnena, hade de redan
blifvit utbredda i otaliga former inför den läsande allmänheten och
af densamma begärligt mottagna.
All vetenskaplig forskning måste förfara pröfvande, d. v. s,
kritiskt och kritiken förnyar ständigt striden med de i arf från
förra tider mottagna auktoritetema. På alla områden och i alla
riktningar har den vetenskapliga kritiken utöfvat sin sofrande magt
och uträttat stora ting. Tron på de traditionela auktoritetema har
i följd deraf blifvit djupt skakad, och medvetandet om tankefrihetens
betydelse och vigt inträngt i alla lager af befolkningen.
Älven den panteistiska verldsåsigten, hvilken företrädesvis i
Tyskland och Frankrike tagit öfverhand både i filosofien och
litteraturen, är gynnsam för en utveckling i demokratisk riktning.
Panteismen betraktar hela verlden som en enhet och alla menniskor som
emanationer från den gemensamma verldssjälen; den är föreningen
af allting till ett helt, liksom demokratien är föreningen af alla till
en stat; den nedsätter det högsta och upphöjer det lägsta. De-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
