Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beräkningar af årtal och dylikt, hvartill hr L. kan anse sig hafva
kommit genom beräkningar af ^andras uppgifter, om de också
kallas historiska, dem kan jag icke lika obetingadt antaga. Den
åberopade handboken finnes händelsevis ännu icke i mitt bibliotek,
och icke heller i universitetets; men jag eger en annan liten bok
af samme författare, nämligen La legende de Cadmus, der hr L.
utförligt beskrifver åtskilliga af sina fynd i Orienten, och dessa
hans uppgifter, deri han framställer hvad han sjelf sett, skall jag
framlägga för att, efter jag tror, inför hvarje fördomsfri och
sakkunnig man vederlägga hr H:s hufvudsakliga inkast.
Hr H. börjar sin opposition med att anföra en hel hop årtal
och historiska uppgifter, af hvilka resultatet väl skall vara att
fenicerna under Sidons tid icke ens kunnat komma till
Medelhaf-vets vestra del, och till och med under Tyrus’ och Carthagos tid
aldrig h\mno längre än till Spanien. Men bland dessa historiska
uppgifter inblandar hr H. flera af etnologisk, till och med af
politisk art t. ex. att fenicerna ej voro fullblodiga semiter, att Hyksos
voro heteer, att fenicerna icke voro sjelfständiga utan nästan alltid
af andra beroende, och framför allt är han angelägen att från
dem bortplocka alla de förtjenster om mensklighetens förkofran
och bildning som alla andra ända till närvarande förf. tillerkänt
dem. — Det är en egenhet hos denne recensent, hvarpå det kan
vara tjenligt fästa läsarens uppmärksamhet, att hvarje anförd
författare som är af samma mening som H. öfrerhöljes med det
högsta beröm, men derimot hvarje förf. som ej tänker lika med
honom, framställes som en stackare och odugling. Samma öde
har nu blifvit fenicerna till del, af skäl som läsaren torde inse.
Den första stridsfrågan rörer Gades, som antages vara anlagdt
först 1150 f. Kr. hvaraf skall följa att inga handelsvaror före den
tiden kunnat komma deröfver från Vestera till Medelhafvet eller
tvärtom, och att Spanien var det yttersta land åt vester, som var
kändt af fenicerna. Kunde detta ledas i bevis, så skulle jag genast
afstå från min mening att bronsen hos oss förskrifver sig från
vida äldre dato, och blifvit hitförd af ett feniciskt folk. Men hr
H:s mening är blott framkastad, icke bevisad. Hvad mig beträffar
har jag antagit att Gades blifvit under förutnämnda år (1100 eller
1150 f. Kr.) befästadt af fenicerna och kalladt Gadir som på
deras språk skall betyda den omgärdade eller befästade. Men att
samma ö redan långt förut varit använd som stapelplats för
handel mellan Medel- och Yesterhafvet, kan af många skäl bevisas.
Både nämnda ö och Spanien under namn af Tartessus m. f. namn
voro redan, kända af Homerus (jemför Strabo Casaubons edit 1622
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
