Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sid. 149); redan förut hade Turditanien, en del af Spanien, kommit
under fenicemas herravälde (Strabo p. 1 st.). Samme förf.
intygar äfven att många gamla spår funnos i Spanien efter trojanska
flyktingar. Vidare heter det (p. 150): fenicema som redan fore
Hotneri tid innehade de bästa delarna (optima) af Afrika och
Spanien (Iberien och Libyen &c.). Vidare: på den ena udden af
ön Gades låg staden, på den andra den egyptiske Herkules’
tempel; vidare: den ifrågavarande Herkules var icke den grekiske,
utan den feniciske (Bochart p. 610). Gades hade ofta ombytt namn,
hvilket också antyder en lång tid. Bland annat kallades det
Erythia, som erinrar om att fenicerna utgått från erythreiska
haf-vets stränder, innan de satte sig ned vid Medelhafvet (Bochart 611). ,
Myten om Geryon, Chrysanors son, konung i Erythreen, hvars
boskapshjordar bortfördes af Herkules, antyder händelser från en
urgammal tid, äfvensom berättelsen om den feniciske Herkules*
vidsträckta vandringar kring flera Europas länder och folk,
hvar-under han afskaffar menniskooffer, anlägger städer och lärer
invå-narne åkerbruket, anses af alla och med skäl åsyfta fenicemas
kolonisationer och den feniciska religionens kringspridning och
välgörande följder.
Jag hoppas att om hr H. ej finner sitt första inkast mer än
tillräckligt vederlagdt, så skall dock hvarje upplyst och opartisk
läsare finna det, och att Gajfes varit stapelplats redan långt före
1150 f. Kr. då fenicema fedan före Homeri tid innehade de bästa
delarae af Spanien o. s. v. och att således handlande och annat
folk från Fenicien kunnat passera deröfver sannolikt redan i förra
halfvan af 2:dra årtusendet före Kr.
Derefter frågar hr K: Ho kan bevisa att det tenn som
förekom i Egyptens brons, kommit från England? Jag hade
lust att fråga H.: Ho kan bevisa att det icke kommit
deri-från? H. har försökt, men misslyckats. Han nämner ett ord
om Drangiana eller stränderna vid Svarta hafvet. Men det är
ju redan till full evidens ådagalagdt genom Arrians periplus,
framlagd af dr Smith i The Cassiterides, att intet tenn, åtminstone
före år 64 e. Kr., kommit från något ställe af Asien till Egypten
eller Europa. Men då denna fråga står i det närmaste förhållande
till frågan om läget af Cassiterides, vilja vi nu företaga den, och
låta de af H. framställda mellanliggande om hemsten och tarschisch
sedermera följa; ty H. synes en gång för alla hafva föresatt sig
att intrassla ämnet Jag skall dock söka att följa honom och
utreda det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
