Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orsaken att bronsen här i norden är mest utvecklad i de
trakter, der bemsten ännu finnes och fordom funnits i största
mängd, synes mig vara en fingervisning, som förtjenar att tänka pä.
Men nu böra vi för ett ögonblick vända oss tillbaka till
lude Longperiers yttrande pä kongressen i Paris, »att inga spiraler
funnos i Fenicien», hvilket hr H. genast tagit fasta på, emedan
derigenom ett af de vigtigaste stöden fallit för åsigten om vår
nordiska brons* feniciska ursprung. Vi vilja nu höra hvad hr L.
säger derom. Sid. 34 yttrar hr Lenormant »det som är ännu
mera magtpåliggande är att Asien nu äfven lemnar sin andel af
lerkärl alldeles lika dem från Melos och från Thera. Sådan är
en vas hemförd från Assyrien af hr Victor Place och gifven af
honom till museum i Louvren; sådana äro de fragmenter som
lude Saulcy samlat i moabiternas land, och som han skänkt till
samma museum, och sådan är en kostbar vas som hr Schæfer
hade funnit i Fenicien vid Beyrouth, och som också ingått bland
Louvrens samlingar».
Efter dessa underrättelser af en lärd som varit på stället, att
äfven spiralornamenter förekomma i stort antal på en del feniciska
öar, och att både derifrån och från sjelfva feniciska kustlandet
sådana blifvit öfverlemnade till museet i Louvren, kan det synas
besynnerligt att hr de Longperier, som är chef för nämnda museum,
kunnat på kongressen i Paris neka att der finnas spiraler i
Fenicien, hvilket endast är förklarligt genom en tillfällig ögonblicklig
glömska; men oförklarligare är att hr H. som i början af sin
uppsats så högtidligt afsvor auktoritetstron, och som haft god tid att
betänka sig, genast med sådan ifver gjort denna åsigt till sin egen.
Vi vända oss nu till det andra hufvudargumentet, som
recensenten anfört
Jag hade sagt att de gamla tempel, efter hvilka ruiner finnas
på öama Gozzo och Malta, voro byggda af fenicer, som i
forntiden koloniserat dessa öar, men den engelske foraforskaren Franks,
»som åtnjuter ett rättvist erkännande för sina grundliga kunskaper,
har uttalat såsom sin bestämda åsigt, att det icke är fenicerna,
utan berberna, som uppfört templet på Gozzo» o. s. v.
Det är ett löjligt oskick, som vi redan förut anmärkt hos hr
H. att städse utfärda ett slags kunskapsbetyg åt de författare, han
omnämner. Alla som äro af hans åsigt få de allra amplaste
vitsord; dem som tänka olika med honom, nedsätter han efter bästa
förmåga t. ex. dr Smith m. fl.
Hvad nu min vän mr Franks beträffar, så vet jag förvisso att
han står vida öfver behofvet af något vitsord från hr Hans Hilde-
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
