Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brand, och i stället for att afgifva ett sådant, hade H. bordt
undersöka saken och icke följa sin vana att hylla den beqväma, men
en gång afsvuma auktoritetstron. Hade hr H. kunnat vara
opartisk och gjort sig en smula besvär att undersöka ämnet, så hade
han lätt kunnat finna att historien om berbema på Malta blott
är en fabel, hopspunnen af sagodiktaren Ovidius, som för sin myt
om den kringirrande Anna, syster till Dido, behöfde denna dikt
Den finnes i Ovidii Fastorum Liber Hl, och börjas 559:de
vers. Efter Didos sorgliga död, flyr Anna, bortdrifven från libyska
kungen Jarbas, till ön Melite (Malta) der då var en kung som
hette Battus, hvilket skall vara en libysk konungatitel. Här blir
hon mottagen och vistas i tre år; slutligen blef hon äfven derifrån
fördrifven. (Jemf. Movers die Phoenizier) IL 2. sid. 94 följ.
En och annan har trott att någon tradition från forntiden
kunnat ligga till grund för denna berättelse och att nämnde Öars
första invånare varit berber. Men om man också ville medgifva
detta, så har det icke det ringaste sammanhang med nu
föreliggande fråga. Här är ej fråga om hvilka voro öns första invånare,
utan hvad det var för ett folk som byggt de tempel, hvarefter
ruiner finnas både på Gozzo och Malta. Att dessa blifvit byggda
af fenicer och för feniciska gudars kult, intygas ej blott af alla
de äldsta författare som omnämnt dessa tempel, utan det inses
äfven af templens feniciska konstruktion, tempelkärlen och
afguda-bilden käglan, som aldrig saknas. Vi hade således icke ens
be-höft några skriftliga intyg; dock må dessa anföras, såsom varande
i fullkomlig öfverensstämmelse med ruinernas vittnesbörd.
Men jag måste i korthet affatta bevisen och blott antyda
ställena, der de förekomma. Redan Cicero: In Verretn Lib. IV cap.
46. 103 (pag. 445 i 2:dra tornen af Emesti edition) anför att på
ön Melita (Malta) på en udde finnes ett mycket gammalt och
särdeles heligt Juno- (Astarte-) tempel; och i V:te boken 72 kap. s.
54 säger Cicero att Juno, drottningen (Astarte), har två mycket
heliga och mycket gamla tempel (sanctissima et antiquissima)
nämligen på Melita och Samos. Här ställer talaren således
Astarte-templet på Malta i samma ålder som templet på Samos, som
ansågs härstamma från argonautemas härnadståg till Colchis, och i
hvilken härfärd gudar och gudasöner, sådana som HeraHes, Castor
och Pollux voro delaktiga, hvilket antyder en mycket gammal tid.
Äfven Diodorus Siculus V. 12 berättar att det var en fenicisk
koloni som befolkade ön och han beskrifver både ön och folket
temligen utförligt. Ptolemeus omtalar i sin Geogr. IV. 3 två tempel
på Malta, det ena helgat åt Here (Juno, Astarte) det andra &t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
