Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om bronskulturen i Skandinavien. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är psykologiskt märkvärdigt att hr H., som vid alla
tillfällen ådagalägger en så hög grad af oförsigtighet, jemt och samt
förmanar oss andra att vara varsamma och iakttaga försigtighet
Men icke nog med denna ganska opassande skolmästareton, tager
han slutligen riktigt bladet från munnen och låter oss veta att
denna hans profskrift väl egentligen icke utgör ett försök till
fullständig vederläggning, men att bidraga »att reglera forskningens
gång». Således duger vår hittills använda forskningsmetod till intet.
Hr Hans Olof Hildebrand Hildebrand, har här lemnat och skall vidare
lemna regler (föreskrifter), hvarefter forskningen bör inrättas. Hvem
skulle kunnat tro att nämnde herre, som i förevarande ämne visat sig
vara så svag, att han fallit vid minsta vidröring, ändå kan inbilla
sig vara en till den grad framstående storhet, att han tilltror sig
kunna skrifva lagar för fomforskningen? Risum teneatis amici!
Sedan jag nu noga genomgått recensionen, finner jag att min
ofvannämnde vän, ty värr, hade rätt. Många recensioner har jag
under min långa författarebana erhållit, några mot, andra med, de
fiesta delvis med och mot; men aldrig förr har jag erhållit någon
sådan, som den nu ifrågavarande. Den består mest af en
intrasslad härfva af insinuationer utan bevis, af framkastade vinkar i få
ord, men som behöfva hela sidor för att vederläggas. Detta
skrif-sätt tillhör vanligen icke ungdomen, som merendels är öppen och
rätt fram. Knappast kan recensenten nämna mitt namn, utan att
gifva ett sidohugg. Så t. ex. heter det: »Nilssons åsigter äro olika
hos fackmännen». Således är N. blott dilettant. Det är dock
redan 36 år sedan N. utgaf sin forstå afhandling i
fomtidsveten-skapen och dermed bröt en ny bana, som han allt sedan följt.
Han hade då redan i tvenne årtionden genom zoologiens studium
inöfvat sig i den komparativa lärometoden *), och genom denna
blef ådagalagdt, för första gången i Sverige, att de tillslagna och
ofta slipade fiintor som man under århundraden trampat på, utan
att kunna förklara; varit redskap för ekonomiskt bruk hos landets
första invånare, som stått på bildningens lägsta steg, jemfÖrliga
med andra halfvilda folk. Denna förklaring, till hvilken den
komparativa metoden förde oss, blef visserligen i början af en och
annan bestridd, men sedan allmänt antagen. Derefter utgaf N.
sitt verk med plancher öfver Stenåldern, som blifvit öfversatt på
1) Det är na jemnt ett halft århundrade sedan Skandinavisk Fauna först ntkom och
hade den lyckan att småningom bereda popularitet åt det zoologiska stadiet, och att
bringa jägarens verksamhet mer i öfverensstämmelse med vetenskapsmannens, till stor
vinst för dem båda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
