Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Litteraturen och hemmet. Af Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der förskämd, sä sprider sig derifrån ett förruttnelsens gift in i
det uppväxande slägtets ådror och verkningarna visa sig i slappa
grundsatser, svag karakter, benägenhet för ett yppigt lefhadssätt,
betydelselösa nöjen och lättsinne. Tomheten, lumpenheten, yrseln
i vårt sällskapslif har sin rot i det murkna tillståndet inom familj
e-lifvet Det kan vara möjligt, att man flerstädes inser det
förderf-liga häri, men man har ej mod att bryta med gamla vanor och
sätta sig upp mot det, isynnerhet för qvinnan, allsmägtiga modets
lagar. Man blyges för att af grundsats lefva ett enkelt, sparsamt,
arbetsamt och allvarligt lif, med tanken på det ansvar man iklädt
sig för barnens uppfostran till redbara, kunniga, nyttiga och
hög-sinta menniskor, ty man kunde ju blifva föremål för spe och förakt
från den fordna umgängeskretsens medlemmar. Och likväl är det
nödvändigt att det onda botas i sin källa. Skolan, som är
hemmets medhjelparinna i uppfostran och dess nödvändiga fortsättning
och spets i kunskapsförvärf, kan visserligen börja en kamp med
sitt vigtiga biträde i det förra fallet, men hon blir helt visst
besegrad. Så starkt är hemmet, så väsentligt dess inflytande p&
barnets karaktersutveckling.
Vi vilja ej heller påstå, att skolan i sin närvarande form och i
sitt arbetssätt är den bästa för utvecklingen af barnets
förståndsfor-mögenheter, sedliga och kroppsliga krafter. Vi hafva förut antydt
den öfverdrifna mångfalden af kunskapsämnen och det, enligt vår
öf-vertygelse, förfelade i att underhjelpa deras inhemtande på samma
gång man motverkar den nödiga sjelfverksamheten, hvars
framkallande, fortvaro, ledning och friska lif just är ett af skolans
vigtigaste föremål. Dertill kommer det lefvande intresse för studier
af de mest bildande ämnen, som skolan måste väcka och
underhålla. Detta sker ej genom blott utanläsning af torra, kortfattade
läroböcker, som äro endast skeletter. Man må ej gifva barnen
stenar i stället för bröd. Då kunskapen genom åskådningen och
känslan går in i förståndet,-för att blifva dess egendom, så fordras
ock, att föremålet skaU hafva en åskådlig form med kött och blod,
för att nå sitt mål Deraf nödvändigheten att ega utförligare
läseböcker eller ett lämpligt urval af godkände författare, hvartill
barnen kunna hänvisas både i skolan och i hemmet. Läroboken
blir då i de flesta fall, hvad den bör vara, en sammanfattning af
hufvudpunktema af det, som förut genomgåtts i ett utförligare
arbete. Först derigenom väckes lif och intresse för studier, först
så bära de rätt frukt för lifvet. Ingen skola är bättre än den,
som förstår att rätt väcka och nära den frivilliga läslustm i
hemmet Men för att tillfredsställa den, fordras tid och hvar skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
