Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Våra nordpolsfärder. Af A. Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter hafva väckt polarfrågan till lif och att genom en följd af
expeditioner, till hvilka Otto Torell tagit initiativet, hafva så kraftigt
bidragit till utredandet af de arktiska naturförhållandena, att våra
forskningar deruppe bland glacierer och isberg med fullt skäl
kunna anses som epokgörande, hvadan våra nordpolsfärder skola
stå såsom mönster för kommande tider. Denna ära kan ej
fråntagas oss, äfven om vi skulle nödgas afstå irån det pris, hvilket
endast den vinner som först framtränger till sjelfva polen.
Frivilligt få vi dock ej afstå från uppnåendet af detta stora mål.
Det vore att svika oss sjelfva, om vi nu hvilade på våra lagrar
och efter sådana förarbeten ej gjorde allt för att äfven af dem
skörda frukten. Det vill äfven synas som omständigheterna för
närvarande skulle vara oss gynsamma. Det af Lambert så
stor-taligt framställda franska förslaget att genom Behrings-suhdet
intränga i polarhafvet för att der genom drifisen bana sig väg till
polen, för hvilkens uppnåénde förslagets upphofsman trott sig
kunna utsätta bestämd dag, är ej grundadt på tillräcklig
kännedom om de arktiska förhållandena och synes ej komma till
utförande, då den nödiga stora penningesumman ej kunnat anskaffas,
trots den allmänna nationalsubskription som under högt beskydd i
Frankrike öppnats. Det engelska, af kapten Osborne uppgjorda,
storartade förslaget, att med tvenne fartyg gå upp till Smiths sund
för att derifrån, under mer än tvenne års tid, medelst släd- och
båtfärder utforska kringliggande nejder och framgå mot polen,
synes ej heller hafva utsigt att blifva satt i verket, åtminstone ej
i närmaste framtid. England tyckes tills vidare »hvila på hanen».
Återstå då på täflingsplatsen blott Tyskland och — såsom vi
hoppas — Sverige. Den mycket omtalade, af den energiske och
för-tjenstfulle d:r Petermann afsända, tyska expeditionen år 1868 under
Koldewey, med hvilken för öfrigt ingen enda vetenskapsman följde,
kan blott betraktas som en rekognosceringsfärd, hvilken dock för
tyskarne blef af ej så ringa vigt, emedan de genom den vunno
erfarenhet af förhållandena, äfvensom en del villfarelser hos dem
skingrades rörande seglingen i polartrakternas arktiska isuppfyllda
farvatten. De lärde sig äfven att bättre och ändamålsenligare
anordna kommande expeditioner. Sistlidne sommar sågo vi ju
också en, mera efter vetenskapens fordringar och efter mönstret af
de svenska expeditionerna utrustad, tysk expedition företagas med
tvenne fartyg. Dess uppgift var att söka Grönlands ostkust för
att längs utmed denna framtränga mot norden. Sedan Augusti
månad har ’man ej vidare afhört dessa fartyg, af hvilka det ena
skulle på hösten hafva återvändt till Europa. Förmodligen hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
