Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Framtidsutsigter från den stora orienten. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skydda Rysslands handel», såsom den officiella frasen lyder. I
sjelfva verket medföra de ryska ockupationerna visserligen ett visst
yttre lugn, välbehöfligt nog i dessa oroliga trakter, men den
verkliga vinsten för civilisationen är mer än tvifvelaktig. Moskoviternas
egentliga sträfvanden gå ut på att »russificera» urbefolkningen.
Hvad betydelse för bildning och sannt menskligt framåtskridande
har då denna förryskning? Hörom angående denna fråga en af
de sakkunnigaste resande i nyaste tider, ungraren Vambéry, som
under en följd af år, förklädd till dervisch, berest Centralasien.
Vambéry yttrar:
»Russificering bör ingalunda anses för civilisation och ehuru
densamma, der hvarest den stöter på alldeles råa folkslag, kan
genom införandet af någon stadga i samhällsförhållandena
åstadkomma ett fredligare lefnadssätt, så kan dock ingen tvifla derpå
att detta sträfvande, då det kommer i beröring med en äldre kultur,
utöfvar ett menligt inflytande». Så dömmer en man hvilken, med
ögat öppet för hvarje företeelse som under hans vidlyftiga
vandringar trädde honom till möte, förenar en djup politisk blick,
något som bevisas deraf att det brittiska kabinettet ändtligen
lyssnat till Vambérys varningar, hvilka hittills förklingat som en
ropandes röst i öknen. Sålunda har man i London, i stället för att
låta »sir Napier of Magdala» hvila ut på sina abyssiniska lagrar
sändt honom med en observationskår till nordvestra Indien för att
noga öfvervaka tilldragelserna i Afganistan, det enda landbälte
som numera faktiskt åtskiljer de engelsk-indiska besittningarne
från de ryska. »Tatarerna och perserna», fortfar Vambéry, »måste
först förlora det sista spåret af sin fordna kultur samt blifva
barbarer i grund för att genom ryskt föredöme kunna tillegna sig
den vesterländska civilisationen. — — — Enligt den anda som
nu råder i Turkiet, stå det ottomanska rikets moslim vida
närmare en fullständig reform än deras trosförvandter under det kristliga
ryska väldet. Men äfven helt och hållet råa folk taga skada af
beröringen med moskoviterna, hvilkas otaliga fel de lätt tillegna
sig. Det ryska inflytandet i östra Europa (Nischni till Astrachan
och Kasan) bevisar detta tillfyllest. De der boende kirgisernas,
kalmuckernas och baschkirernas djuriska osnygghet och äfven i
öfrigt låga nomadiska ståndpunkt har icke på något sätt blifvit
förändrad till ett bättre under ryskt inflytande, utan snarare
tvärtom. Många af urbefolkningens enkla men vackra seder ha
lemnat plats för ryska laster och liderlighet. Den ryska »vodkan»
(bränvinet) torde, trots alla de »rättrogne» mohamedanernas låtsade
afsky för densamma, icke ha förfelat att finna vägen till mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
