Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Framtidsutsigter från den stora orienten. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvadan vi för hela utrikes skeppsfarten få det i sanning ansenliga
antalet af 54,590 skepp med en drägtighet af 4,975,247 tons.
Härtill kommer kustfarten eller lokaltrafiken, hvarvid vi ha att nämna
följande siffror: inkommande 6,302 st. med 191,669 och utgående
6,327 st. med 192,664 eller tillsammans 12,629 fartyg och 384,273
tons. Hongkong (med sin stad Victoria) som för trettio år sedan
ännu var en obetydlig ort ingriper nu i verldshandeln med så
väldiga faktorer som en skeppstrafik af 67,219 fartyg om 5,359,580
tons årligen — då hela Sveriges utrikes handel år 1868 förmedlades
med 692,688 nyläster = 3,463,440 tons ’)• — Vi ha här varit
något utförligare, men det har skett för att visa hvilka kolossala
dimensioner den ostasiatiska handeln börjat antaga, och hvarvid
utvecklingen ingalunda kommer att stanna.
De öfriga öppnade hamnarne äro Kanton, Ön Hainan, Swatau,
ön Formosa, Futscheu (eng. Foo chow) samt hufvudstaden i
provinsen Fokein, Emuy (engelsmännens Amoy); Tschang tscheu fu, Tsiuen
tscheu fu (kandisocker och bambupapper), Ponghuöame (på Fishers
Island finnes en fyrbåk); vidare norrut: Ningpo (stora fabriker
för atlas, tusch, m. m.), Schanghai, »metropolen för den
kinesiskt-vesterländska handeln» (2,750 europeer och amerikanare,
handels-omsättningen öfver 500 millioner sv. riksdaler), och Sutseii.
Vidare ha vi vid den »Blå floden» följande fyra hamnar: Tsching
kiang, Kiukiang, Han keu och Pingschan, samt norrut: Kuei tscheu
och slutligen Tsching kung fu.
Én af de europeiska flaggor som i senare tider jemförelsevis
raskt utvecklat sig i dessa trakter af jorden är den tyska. »Den
tyska skeppsfartens kolossala tillväxt i den fjerran orienten», säger
kapten Werner (preuss. exp. 1860—62), »är en nagel i ögat på
britter och amerikanare». Karl Andree tillägger: »Det tyska folkets
deltagande i den ostasiatiska handeln ger oss för Hongkong allena
icke mindre än (år 1864) 537 tyska fartyg om i medeltal 300—
400 tons.»
Kinesen är född handelsman, han eger mycket affärssinne och
missionären Huc anmärker ganska riktigt: »Han står aldrig isolerad
och den honom medfödda associationsandan framträder i synnerhet
skarp, då det gäller penninge- och handelsintressen». — Bland
europeiska nationer trifves han bäst med tyskar. Engelsmännens
ofta brutala sätt att uppträda, stöter hans utbildade anständighets-
’) Dea svenska siffran bl ef ve dock ojemförligt större än Hongkongs totalsiffra
om inrikesskeppsfarten räknas till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
