Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Framtidsutsigter från den stora orienten. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinne. I detta afseende jemkar tysken något på sin
national-fåfanga när det gäller »Geschäft». Kinesen är icke allenast en
småkrämare par preference, utan han kan äfven spekulera i stort
En stor del af de i dessa farvatten förlagda europeiska fartygen
segla för kinesiska grossörers räkning.
Så mycket om de allmänna merkantila förhållandena i dessa
till nytt lif vaknande trakter af vår jord. Låtom oss nu kasta en
blick på hurudant öfver hufvud taget det inflytande varit som de
europeiska nationer, hvilka företrädesvis verkat i dessa aflägsna
länder, utöfvat. Dessa nationer äro fem, egentligen dock blott
fyra, ty fransmännens inverkan har icke varit och är ej
synnerligen stor, och ryssame komma icke i fråga, då det nu
förnämligast gäller samfärdseln söderut och den vesterländsha odlingens
inflytande. Vi ha här i tidsföljd alltså: portugisare, (spaniorernas
inflytande var blott ett snart öfvergående), holländare, britter och
sist — amerikanare. En kort öfverblick af hvilken betydelse dessa
nationers sammanträffande med de ostasiatiska folken haft, skall
leda oss öfver till den malajska arkipelagen och de indiska
länderna.
De tidigaste på skådeplatsen, eller portugisarne, utmärkte sig
i främsta rummet genom sin röfvarlika framfart och det är till en
god del dem och deras förfaringssätt som de vesterländska folken
ha att tacka för den utomordentliga vedervilja hvarmed
ostorientalerna betrakta allt europeiskt, om de också frukta de »skäggiga
männens» vapen. 1 stället för att tillföra Indien någon civilisation,
mötte portugisarne, som vid den tiden stodo på en ganska låg
ståndpunkt af bildning, sjelfve en hög och egendomlig kultur. De
bragte intet lif till orienten, deras enda bedrifter voro afskyvarda
plundringskrig och fanatiska försök att »kristianisera» landet. Det
oaktadt utmärkte sig deras period för mycken rörlighet och
företagens stora omfattning. Portugisarne beseglade de asiatiska
vattnen från Suez i Röda hafvet och Ormus vid Persiska viken ända
till Japan i nordost. I detta sistnämnda land, der de i början
blefvo väl imottagna samt ett stort antal japaneser öfvergick till
kristna läran, åstadkommo dock jesuiternas politiska uppeggelser
mycken olycka och framkallade blodiga förföljelser samt slutligen
portugisames utvisande (år 1640). I Macao, som är
hufvudexpor-ten för Kulies, ha de portugisiska myndigheterna ända till år 1868
betett sig högst skamligt; de tilläto oförtäckt ej blott
mennisko-handeln utan äfven menniskorof. Detta »kidnappers»-yrke var
fullkomligt bragt i system. Nu har engelska regeringen gjort ett slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
