Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Anmälningar - Naturkunnighet för menige man (A. Bernstein Naturvetenskaplig boksamling. — W. Kjellgren, I naturens sköte). Af Th. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vare det långt ifrån oss att vilja bannlysa all dylik litteratur
från de ifrågavarande boksamlingarne! Vår Önskan inskränker sig
blott dertill, att den ej måtte så utbreda sig, att ej lättfattliga
skrifter i andra ämnen äfven kunna finna plats vid dess sida.
Och ej minst önska vi, att detta måtte blifva förhållandet med
naturvetenskapliga arbeten. Dessa torde nämligen mer än de fle6ta
andra lära den läsande att reflektera öfver det lästa, att jemföra
detta med sin egen erfarenhet och derigenom sporra till skärpta
iakttagelser och bemödanden att finna det sanna, på samma gång
som de lemna förklaring öfver förr dunkla naturföreteelser och låta
oss ana den gudomliga tanke, som genomgår allt och öfverallt i naturen
framskymtar för menniskans blickar. Att vårt folk, äfven i
samhällets och bildningens lägre lager, med begärlighet söker tillegna sig
den undervisning, som i naturvetenskapligt afseende det erbjudes,
bevittnas af den allmänna och — oaktadt de fel, som deri
onekligen finnas — rättvisa popularitet, som Berlins allbekanta
Natur-lära bland allmogen åtnjuter. Denna popularitet går t. o. m. så
långt, att vi flerestädes hafva funnit sagda bok upphöjd nästan till
en naturvetenskapernas bibel, som i sig innesluter alUy som i detta
afseende kan meddelas. Åtminstone hafva vi flera gånger funnit
bland allmogen förståndiga och tänkande män, som visserligen
tyckts med nöje lyssna till förklaringen af för dem obekanta
naturförhållanden, men dock till sist öppet förklarat, att de dertill
ej kunde sätta något synnerligt förtroende, »ty det står ej i Berlin».
Oaktadt den i svenska folklynnet nedlagda kärleken till
naturen och längtan att finna lösning på åtminstone några af dess
storartade gåtor, anträffa vi dock i våra sockenbibliotek sällan eller
ytterst sparsamt några skrifter af naturvetenskapligt innehåll.
Orsakerna härtill äro säkerligen flera; ett par af dem ligga i öppen
dag. Å ena sidan är förmågan att bedöma sådana skrifters halt
ringa eller ofta ingen hos dem, som fått sig bokinköpen anförtrodda,
och till följd häraf få naturvetenskapliga skrifter vika för sådana
af annat innehåll; å andra sidan låter det sig ej förnekas, att
antalet af lämpliga skrifter på detta område är betydligt mindre än
t. ex. på det historiska eller landtbruks-ekonomiska. Vare härmed
ingalunda något förklenande yttradt om en mängd ganska
förtjenst-fulla arbeten, som äfven på senare tider utkommit och som söka
på ett lättfattligt språk till en större krets sprida kännedomen om
de resultat, naturforskningen hittills vunnit! Tvärtom hafva dessa
säkerligen åt mången skänkt njutningsrika stunder och hafva i ej
ringa mån bidragit till en klarare och sannare uppfattning af det
stora drama, som dagligen och stundligen uppföres framför våra
ögon. Flertalet af dem ega dock ett fel, som gör dem mer eller
mindre onjutbara för den läsarekrets, på hvilken vi för n. v.
förnämligast hafva våra tankar riktade. De förutsätta nämligen, för
att rätt kunna förstås, den något större insigt i naturens
allmännaste företeelser, som i våra elementarskolor och större
flickpensioner bibringas, och blifva derigenom svårsmälta eller rent af
osmältbara för dem, hvilkas hela kapital af naturhistoriskt vetande
utgöres af Berlins Naturlära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
