Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetarefrågan i nittonde århundradet.
1.
Socialismen och arbetsinställningarne.
Uti ett tal, som hölls för några år sedan och genljöd i hela
Europa, vågade en af vår tids störste statsmän, mr Gladstone,
säga, att nittonde århundradet skall komma att i historien kallas:
»arbetarnes århundrade.» I detta yttrande finnes visserligen
betydlig oratorisk öfverdrift: uppfattadt efter bokstafven är det lika
orättvist som ofullständigt; men det uttrycker, medelst ett något
uppskrufvadt talesätt, den stora vigt frågorna om arbetet och
arbetslönerna fått sig tillerkänd på det moderna samhällets
dagordning. Arbetarebefolkningarne spela ännu ej främsta rollen i vår
civilisation och skola måhända aldrig göra det; men deras intressen,
deras läror och anspråk hafva ur fredens och den sociala frihetens
synpunkt erhållit ett inflytande, som växer för hvarje dag. Den
minnesvärda revolution, som afslutade sista århundradet, var
förenad med anspråket att förstöra alla ståndsskilnader och att ej
mera tillåta några skrankor finnas mellan olika klasser af samma
folk. Imellertid, likasom om våra förfäders storsinta bemödanden
skulle varit fruktlösa, försäkra de samhällsmedlemmar, som
hufvud-sakligen lefva af sina händers arbete, att de öfriga
medborgareklasserna göra sig deras arbete till godo på ett sätt, som icke
öfverensstämmer med rättvisans och billighetens fordringar, och
under förevändning att återställa eller snarare skapa rättvisa i de
sociala förhållandena, förklara de sin afsigt vara att omstöpa ej
blott institutionerna, utan till och med sederna och idéerna, med
ett ord hela civilisationen. Denna anda af radikal fiendtlighet mot
den bestående ordningen yttrar sig på två sätt: å ena sidan, på
det teoretiska området, i dagligt tal, i de programmer och
systemer, som uppställas vid allmänna sammankomster och afhandlas
af pressens mera framstående organer; å andra sidan, på
handlingens område, i dessa talrika kriser, hvilka den ena efter den
andra ske vid åtskilliga af våra större fabriksorter, och hvilka
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
