Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väldet öfver hela verlden. Ingenting kan bättre ådagalägga huru
grundligt de misstaga sig, som anse nämnde idéer vara en
Öfver-gående och lokal företeelse, hvilken är lätt att omintetgöra genom
några reformer i den offentliga undervisningen, eller genom några
detaljförbättringar i den industriella verksamhetens anordnande.
Om således socialismen är ett allmänt faktum, ett
jäsningsämne, som återfinnes på botten af all mensklig odling, är det icke
desto mindre sannt, att olika omständigheter i samhällena gynna
eller hämma utvecklingen. Hvilka äro då de orsaker, som hafva
bidragit att gifra den, i våra dagar och i vår del af Europa, en
så hastig och oroande styrka? — Man måste vakta sig för en ytlig
betraktelse som ej fäster sig vid mer än en sida af problemet och
följaktligen vanställer det. Några för öfrigt utmärkta publicister hafva
i de sista arbetarerörelserna ej sett något annat än en
»intellektuell saturnalie» och en »revolutionär karnaval». Andra an9e deras
orsak endast vara »de orena anfaktelserna hos de sjelfviska
intressena, som äro färdiga att anse sina begär för verkligheter och sina
passioner för sanningar», samt inskränka sig till att brännmärka
»de af alla slags begärelser upphetsade sinnena». Det är en
allmänt antagen åsigt, att de två enda orsakerna till socialismen äro
okunnigheten och egennyttan, som alltid hafva förledt menniskorna
att sätta sina egna verk i stället för naturens. Utan tvifvel finnes
i dessa förklaringar en stor del sanning; men för att upptäcka de
verkliga källorna till den kris, som med så stort skäl sysselsätter
hela samhället, behöfves det en djupare och noggrannare analys.
Inom andens verld råder mellan allt ett det närmaste sammanhang
och man kan ej skilja de sociala idéerna och sträfvandena från
det hela af ett folks religiösa föreställningar och troslif. Det är
omöjligt, att ej en allvarlig betraktare upptäcker det band, som
hos våra arbetare förenar den sociala frågan med den religiösa.
Det är den största förtjensten hos en lika lärorik som fängslande
bok, skrifven af en f. d. arbetare, som år 1848 spelade en
parlamentarisk roll, att hon spridt ett det klaraste ljus öfver den ända
dittills mörka sidan af den sociala brytningsperiod, som vi genomgå1).
Helt visst kan man utan öfverdrift påstå, att hos en stor del af
vår arbetsklass har försvunnit icke blott allt fasthållande vid en
positiv religion, utan äfven aU tro, till och med den sväfvande och
obestämda på den menskliga personlighetens fortvaro efter döden
och på ett lif efter detta. Mr Corbon, som mer än någon annan kän-
’) Juifr. Corbon: Le secret du peuple de Paris, i »ynnerhet boken» fjerde
afdel-ning: La religion du peuple.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
