Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner arbetsklassen, gifver oss i detta afseende de mest bestämda
upplysningar. På tal om det tillkommande liftet säger han: »allt hvad
som fordom derom bliftit nedlagdt i folkets själ, har nästan
alldeles förqväfts i följd af en oerhörd utveckling af anspråk, som
hafva denna verlden till uteslutande föremål». Psykologien, äfven
den ytligaste, lärer oss, att en sådan sinnesbeskaffenhet kan
medföra de vådligaste följder. Det finnes hos menniskan en oknfiig
instinkt, som drifter henne att bilda sig ett ideal af fullkomlig rättr
visa och fullständig sällhet Under det dagliga liftets bekymmer,
pröfningar och förödmjukelser är det ett tvingande behof att i det
kommande föreställa sig en verld, der rättvisan, värdigheten och
lugnet aldrig skola lida något afbräck. Denna oimotståndliga magt
af mystisk beskaffenhet, som aldrig försvinner, vänder sig, om den
afledes från begrundandet af ett annat lif, med våldsamhet åt ett
jordiskt idealt samfund. Af brist på religiösa föreställningar och
erinringar, hafva socialistiska drömmar bemägtigat sig våra
arbetsklassers hjertan. »Hoppet om menniskoslägtets jordiska äterlösning
i såväl sedligt, intellektuellt och fysiskt hänseende blir den rådande
tron, den vanliga tillflykten för den af det verkliga liftets
vedermödor och svikna förväntningar krossade själen. Under
kristendomens första tider förbidade ett stort antal ädla menniskor
bildandet af ett fullkomligare samhälle i en aflägsen framtid, der
evangelii grundsatser skulle tillämpas efter bokstafven och andan.
Detta var hvad man kallar det »tusenåriga riket». Denna vekliga
dröm om ett paradis på jorden har i våra dagar ånyo vunnit insteg
bland våra arbetande klasser; men folket kan icke fatta ett socialt
ideal, utan att af alla krafter söka uppnå det och göra det till en
verklighet Hvilka väldiga rötter dessa förhoppningar slagit i
folkens fantasi, bevisa flera spridda yttranden i våra skalders arbeten,
bättre än alla filosofiska afhandlingar. »O, J kommande tiders folk»,
utropar Alfred de Musset i sin Confession dun enfant du siede,
»o J kommande tiders folk, när J under en varm sommardag luten
Eder öfrer plogarne på Edert fäderneslands gröna falt, när J,
torkande från Edra lugna pannor svettens heliga dop, låten Edra
blickar vandra öfrer Eder omätliga synkrets, der det ej skatt finnas
ett ax högre än det andra uti det af fria menniskor bestående
sädesfältet, när J tacken Gud, derföre att Han låtit Eder födas för
denna skördetid, — länken då på oss, som ej mera äro till...»
Man behöfrer ej bläddra länge i Heinrich Heine’s skrifter för att
der finna många ställen, som bära prägeln af samma slags
ingif-velse. Denna socialisternas så att säga religiösa tro uppenbarar
sig på det tydligaste i vissa arbetareföreningar. Alla de, som varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
