Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egarens behof att använda denna kostsamma materiel, för att vinna
ränta och amortering, blir allt större, och att han derimot blir allt
mindre i stånd att bära ett långvarigt uppehåll i arbetet Dessutom
finnes det industrier af egendomlig ömtålighet, hvilka ej kunna
uthärda det ringaste afbrott; masugnarne måste ständigt förblifva
brinnande; i grufvorna är det nödigt att pumpverken ej upphöra att
gå: eljest är det icke blott räntan utan sjelfva kapitalet som går
förloradt för egaren, för samhället och, tilläggom det, för
arbetaren. Det förhåller sig med de industriella verken som med de
lef-vande varelserna: de som hafva den enklaste sammansättningen
kunna länge uthärda ett partielt eller totalt uppehåll i
lifsfunktio-nerna, såsom de vintersofvande djuren, för att ej tala om dessa
insekter, som, enligt sägnen eller vetenskapen, kunna återlifvas efter
seklers dvala; men de fullkomligaste djuren med konstrikare
organisation kunna ej motstå det minsta afbrott i lifsverksamheten; det
behöfves blott ett ögonblicks uppehåll för att medföra döden.
Det är ej blott maskinerna, det är också handelsproceduren«
som omskapats. Fordom använde fabrikanten blott sitt eget
kapital. Han började med att grundlägga ett inskränkt industriverk,
och han utvidgade det efter hand. De industriella behofven, som
numera blott medgifva en produktion i vidsträckt skala, hafva
nödvändiggjort krediten. Det finnes få manufakturister, som ej häfta
för betydande summor hos bankirer, hvilka de hetala dryga räntor.
Detta är en omständighet, som är föga gynnsam för att motstå ett
något långvarigare arbetsuppehåll. Nu för tiden producerar man efter
order; man har beställningar att verkställa på bestämd dag;
upp-skof ådraga ofta skadersättning. Man inser, hvilka rubbningar
föranledas af strikerna under denna industriens och handelns nya
ordning. Man bör äfven taga i beräkning denna internationella täflan,
som är ett nytt faktum. Medan det ena landets industri träffas af
en strike, begagnar den motsvarande industrien i utlandet tillfallet
att afsätta sina alster, att undantränga sin rival, och beröfva henne
dess gamla afloppskanaler. Sådant hände Englands
maskinfabrikanter; en mängd arbetsinställningar började rubba denna industri,
förr så blomstrande; de franske fabrikanterne hafva begagnat sig
deraf, för att bemägtiga sig Europas fiesta marknader. Detärsannt,
att striken någon gång har ett resultat motsatt det förmodade; den
framkallar en energisk tillbakaverkan och ett industrielt framsteg.
M. Eraest Gouin tillskrifver maskinarbetarnes anspråk den
utveckling, som egt rum i maskinindustrien, först i England, sedermera i
Frankrike. Men sådana fakta äro undantag, och man kan vara
säker, att det land, der striken är allmännast, snart skall öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
