Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 2. Den »internationella arbetareföreningen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar betarefor euingarne, hvilkas betydenhet ökas med hvarje dag.» —
»Alla pariserarbetare», säges det vidare, »bemöda sig allt mer och
mer om att upprätta ett ofantligt arbetareförbund, med en
hierarkisk organisation och i spetsen för hvilket skulle stå en verkligt
ansvarig styrelse, med åliggande att motarbeta kapitalets välde och
konkurrera med detsamma. Väl förstående att rätten består uti
styrkan och att styrkan är ordningen, hafva de hitintills framför allt
varit betänkte på att upprätthålla ordning hos massorna och man
kan säga att de nästan uppnått sitt mål... De hafva begagnat
sig af församlingsfriheten, för att på nya grundvalar återuppföra
de feodala skrå- och yrkesföreningar, som 1789 års revolution
upphäft, i ändamål att öfverlemna arbetame bundne till händer
och fötter åt penningens feodalvälde... Långt ifrån att hata
hvarandra, såsom förhållandet var med de feodala föreningarne, räcka
i stället dessa nya föreningar hvarandra handen och sträfva att
förverkliga en plan till ett omfattande arbetareförbund,
represen-teradt af ett verkligt arbetareparlament... Deras ändamål är icke
att locka kapitalet sig, men att utesluta detsamma, och i dess ställe
insätta arbetareförbundets gemensamma kapital». Samma
dokument erkänner nederlagen i den första timmans strider. »Man kan
anse», heter det, »att för tillfället är arbetsinställningarnes period
slutad. Arbetareförbundet hemtar krafter, bereder sig tillgångar
och organiserar sig. För detsamma, liksom för aUa stora
-kämpande förbund, kan friheten blott bestå i disciplinen... Efter
engelskt mönster bildar det verkliga klubbar, hvilka på en och samma
gång utgöra samlingslokaler, förfriskningsställen, biblioteker och
kaféer. Det söker att samla och tillgodogöra sig all den vinst,
som en mängd spekulanter förskaffa sig på den enskilde och åt
sig sjelf lemnade arbetarens bekostnad och inrätta åt honom på
samma gång byråer för erhållande af anställningar. Sålunda bör
allt lända till gagn för den stora massan af arbetare och
centralisera sig i händerna på dess ombud... Arbetarne lägga i all
tysthet grundvalame till en ny social byggnad, uppförd uteslutande
genom dem och för dem... Deras första sparpenning har hlifvit
bortkastad på ofruktbara, men lärorika försök. Från den stund
den sparpenning, de åter äro i begrepp att bilda, synes dem
tillräcklig för ändamålet, skola vi se åter uppstå kampen mellan
arbetarens kapital och arbetsgifvarens, en kamp hvarom alla
föregående arbetsinstallningar icke skola kunna lemna någon
föreställning, en den organiserade och disciplinerade massans kamp mot
den penningeoligarki, som efterträdt medeltidens feodalvälde, en
intelligensens kamp mot intelligensen och kapitalets mot kapitalet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
