Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 2. Den »internationella arbetareföreningen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en manlig, allvarsam och ärlig kamp, som en gång för alla bör
lägga grundvalarna till den moderna demokratien». Sådana äro
de mest framstående styckena i pariserarbetarnes sista manifest
De äro egnade att på samma gång ingifva oro och förtroende:
detta språk är i sjelfva verket det af män, som äro lika fulla af
stolthet som blottade på tillgångar.
Erfarenheten visar oss, att de första försöken att upprätta en
solidariskhet mellan olika samhällskorporationer i ändamål att
understödja arbetsinställningar hafva i Frankrike hitintills varit
utan all påföljd. Man såg år 1869 metallarbetame i Givors vända
sig med begäran om understöd till smeds- och gjuteriarbetame i
Saint-Etienne, äfvensom till arbetarne i Vialas och Youlte. De
kirurgiska instrumentmakarearbetame uppgåfvo sig vid sin senaste
sammanrotning kunna disponera öfver 50,000 francs, oaktadt deras
personliga tillskott icke öfversteg 1,500 francs. I December 1869
erhöllo sämskmakame ifrån den parisiska arbetareföreningen ett
kapital af 13,500 francs. Man känner ock att skräddarearbetame
i Paris, för tre år sedan, erhöllo några tiotusental francs från sina
yrkesbröder i London. År 1867 erhöllo bronsarbetarne äfvenledes
från de engelska arbetarne ett bidrag af 20,000 francs. Likaså
har från Paris skickats ett understöd af 12,000 francs till
arbe-tame i Geneve; men hvad förslå väl dessa summor när det galler
att upprätthålla en sammanslutning inom en hel korporation? Det
behöfdes en på ett helt annat sätt underhållen skattkammare, för
att kunna utöfva något märkbart inflytande på striden mellan
kapital och arbete.
De franska arbetarekorporationema äro sålunda i saknad af
krigets egentliga drifkraft; det kommer att erfordras många år,
för att de skola kunna hopsamla en tillräcklig skatt, om de ens
någonsin skola göra det. Huru dermed än må förhålla sig, så
befinna vi oss i industrielt likasom i politiskt hänseende uti ett
beväpnadt fredstillstånd. Stillheten och lugnet, som omgifva oss,
äro osäkra. Från alla håll förkunnas, att man är sysselsatt att
väpna sig och uppgöra anfallsplaner. Tyskame hafva ett uttryck
som på ett träffande sätt målar förhållandet mellan våra arbetare
och våra industriidkare: det är »kriegsbereitschaft», sättandet på
krigsfot, förberedelse till anfall och försvar. Hvad är nu resultatet
af alla dessa ansträngningar? En ganska stor oro, misstroende,
och förkastliga åtgärder å båda sidorna. Hvad åter en allvarlig
fruktan vidkommer, så aflägsnas den från alla förståndiga sinnen
utaf erfarenhetens lärdomar. Om också den internationella
arbetareföreningen utbytte sin hrist mot öfverflöd, så bära dock dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
