Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dr A. F. Åkerberg. *) Samtidigt härmed har arbetet
öfver-flyttats till danska språket, under titeln Kvindernes Underkuelse.
af dr G. Brandes, som i forordet till sin öfversättning uppträder
såsom afgjord motståndare till den äfven hos oss ej sällan hörda
sjelfviska slentrian, hvilken, med några stereotypa fraser om
»den sanna qvinligheten», om »hemmets stilla verld» o. s. v., vill
låta qvinnans bestämmelse sammankrympa till att »duka mannens
bord, laga hans mat», vara honom underdånig och for öfrigt »tiga
i församlingen.»
Den stora rättsfrågan torde således numera kunna anses på
fullt allvar stå på dagordningen äfven i de skandinaviska länderna.
Säkerligen kan den tid ej vara långt aflägsen, då för hela
samhället välsignelserika frukter skola alstras af den hos hvarje
fördomsfritt tänkande mognade öfvertygelsen, att »den princip, som
ligger till grund för de bestående sociala förhållandena mellan
båda könen — det ena könets lagliga underordnande under det
andra — är i sig sjelf oriktig och för närvarande ett af de
största hindren för mensklighetens framåtskridande; och att den
bör ersättas genom principen af fullkomlig jemnlikhet —• ingen
magt eller företrädesrätt på ena sidan, ingen underlägsenhet på
den andra.» (John Stuart Mill).
Frågan, om ock i våra dagar framträdande med ökad kraft,
är dock ej alldeles uteslutande en det nittonde århundradets
skapelse. Den moderna verldsåskådningen öfverhufvud betonar den
menskliga personlighetens rätt till fri utveckling af sina krafter;
grundsatsenligt är således denna rätt medgifven äfven åt qvinnan.
Det fordrades imellertid en utifrån kommande anstöt, en
omhvälf-ning af de bestående förhållandena, för att slita de band, med
hvilka en fördomsfull och tyrannisk vanas magt så länge hållit
qvinnan fjettrad. En sådan anstöt gafs genom franska
revolutionen, från hvilken vi hafva att härleda uppkomsten af
»qvinno-frågan» i detta ords nutida betydelse. Bland de revolutionen
föranledande orsakerna intaga de sociala orättvisorna helt visst ett
ej mindre framstående rum, än de politiska missgreppen vid statens
styrelse, och i det program af allas frihet och jemnlikhet, den nya
ordningens män ville förverkliga, hade qvinnans rätt ej blifvit
bortglömd. Åtskilliga af tidehvarfvets författare söka, ur den nya
rättsåskådningens synpunkt, utreda frågan om qvinnans ställning
i samhället.
1) Jmfr. uppsatsen Qvinnan i fomljen och tamkållU af P. A. Siljeatröm i Februari*
häftet af Framtiden innevar. årg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
