Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
The national Association for tke promotion of social science,
hvilken har till uppgift att upplysa de särskilda samhällsklasserna
om deras ömsesidiga rättigheter och pligter, har uppfordrat q
vinnorna icke blott att ingå såsom ledamöter i föreningen utan äfven
att deltaga i den offentliga diskussionen. Likaså representeras
inom tidningspressen qvinnans medborgerliga och rättsliga
likställighet med mannen af The english womaris Journal.
Härmed är i korthet anfördt hvad som rörer striden mot
ogynsamma yttre förhållanden i och för utvidgandet af qvinnans
medborgerliga rättigheter. Jemföra vi dermed hvad engelskorna
betrakta såsom sina »skyldigheter» och hvad de i fråga om sociala
förbättringar hafva åstadkommit, så skola vi finna deras fordringar
af likställighet med mannen fullt berättigade. Det gifves få
områden af samhällslifvet, åt hvilka ej den engelska qvinnan genom
väl använda insigter och handlingskraft gifvit en högre lyftning.
För icke länge sedan befunno sig fängelserna eller de så
kallade förbättringsanstalterna för qvinliga fångar i ett öfver all
beskrifhing afskräckande tillstånd. Ännu fyratio år efter det att
menniskovännen Howard afslöjat de engelska fängelsernas fasor,
kastade man utan åtskilnad unga flickor, som knappast begått
någon verklig förbrytelse, tillsamman med förhärdade synderskor,
ja med mörderskor. Utan sysselsättning öfverlät man åt sig sjelfva
300 fångna qvinnor, inpackade i ett trångt och eländigt kyffe.
Dessa fördrefvo tiden med kortspel, med trätor och slagsmål samt,
när de hade penningar, med bränvinssupande. Fångknektarne
vågade sig endast två å tre på samma gång samt beväpnade till
tänderna in i detta helvete. Det var då som en af vårt
århundrades ädlaste qvinnor, Elisabeth Fry, böljade sin storartade,
välsignelserika verksamhet Utan vapen och utan sällskap begaf hon
sig in i fängelserna. Hon sökte först att hos dessa fallna qvinnor
upplifva den religiösa känslan, men hon stannade ingalunda vid
blotta predikandet. Hon uppslog sin bostad i fängelset och sökte
till en början vänja de fångna qvinnorna vid regelbundna
sysselsättningar. Redan efter sex månaders förlopp märktes en
utomordentlig förändring i afseende på dessa senares uppförande och
renlighet. Från detta uppslag har man att härleda reformen i
den engelska fångvården.
Mrs. Fry besökte äfven de skepp, på hvilka deporterade
förbrytare skickades till Australien samt bildade en förening, som
gjorde till sin uppgift att beskydda de deporterade och att
för-hjelpa dem till en ordentlig utkomstkälla i Australien. Lady
Chisholm har i detta hänseende inlagt stora förtjenster. Man de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
