Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stående under ledning af Rosa Bonheur — tillgodose behofvet af
yrkeskonstnärlighet och konst.
Tryckerier med särskilda afdelningar för sätterskor, qvinnans
af franska regeringen medgifna tillträde till telegraftjenst,
frun-timmersföreningar, som i en för sådant ändamål upprättad bazar
försälja fruntimmersarbeten och derigenom tillförsäkra
handarbe-terskor en bättre lön, än den de skulle kunna erhålla genom direkt
försäljning, vittna om bemödandet att förbättra den fattigare
qvin-nans ställning. Läkarekallet, på hvars utöfning af qvinnor och
för qvinnor göras kraftigare anspråk än på något annat
vetenskapligt yrke, har i Frankrike uti fruarna Lachapelle och Boivin
lysande representanter. Derför är det egentligen helt naturligt att
Paris grundat en qvinnoakademi, hvarest de vetenskapsgrenar
studeras, för hvilkas tillgängliggörande för qvinnor man i Tyskland
ännu ryggar tillbaka.
Jules Favre höll der år 1869 inträdestalet och framhöll dervid,
att om en olikhet i bildning skulle förefinnas mellan de båda
könen, måste denna åtskilnad bestå i en grundligare och
sorg-falligare uppfostran af qvinnan, alldenstund åt henne vore
anförtrodd uppfostran af det kommande slägtet En närmare
behandling af frågan genom den periodiska pressen har redan länge egt
rum uti tidskrifter, som fortgått någon längre eller kortare tid,
och sedan tvenne år tillbaka genom en af L. Richier utgifven
tidning Le droit des femmes. Tidningen utkommer en gång i veckan,
och hvarje nummer innehåller en artikel, som har omedelbart
af-seende på någon viss paragraf i Code Napoléon. — Vi vända oss
nu till England.
Redan vid början af innevarande århundrade uppträdde Mary
Wolstoncraft i sin bok The rights of women imot qvinnans
rättslösa ställning; hon efterföljdes af andra. Dock först år 1856
begagnade sig q vinnorna af petitionsrätten. The lato amendement
Society ställde till regeringen tvenne petitioner, af hvilka den ena
var försedd med 3,000 qvinliga underskrifter, den andra med
25,000 af båda könen. Något anmärkningsvärdt resultat hade
dessa petitioner icke.
Detta till trots inskränka sträfvandena sig icke till
förbättrandet af de medborgerliga rättsförhållandena. Det är bekant att
fordran på politisk rösträtt åt qvinnorna röner ett entusiastiskt
deltagande hos både dem och männen. John Stuart Mill, professor
Fawcett med flere uppträda med all värma för densamma och
tillförsäkra dermed åt sträfvandet en afgjord uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
