Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tvenne senatorer talade för saken och foreslogo i sådant
hänseende ett 16:de amendement till konstitutionen. I de vestra
staterna tillvexer antalet af dem som äro för qvinnans rösträtt; i
Kansas har en qvinna valts till deputerad och i Iowa uppträda
flera qvinnor såsom sökande till embeten. Anmärkningsvärd är
en kungörelse från mormonsamfundet: Brigham Young har nyligen
offentliggjort ett dekret, hvarigenom alla till myndig ålder komna
qvinnor få sig rösträtt tillerkänd.
I staten Illinois har man beslutat, att hänskjuta frågan om
qvinnans politiska likställighet med mannen till folket och att låta
en allmän omröstning derom ega rum.
Likasom Frankrike och England har äfven Amerika tidningar,
som gjort qvinnofrågan till det uteslutande ämnet för sin diskussion.
Från ett under qvinnors ledning stående tryckeri, der blott
qvin-liga sättare finnas, utgifves tidningen The revolution, hvilken
redigeras af Miss Stanton och Miss Anthony. Sedan ett år tillbaka
utkommer en annan tidning, The New World, till hälften på tyska,
till hälften på engelska språket.
I Tyskland har frågan om qvinnans ställning i samhället
hittills företrädesvis varit en fråga om förbättrad uppfostran och
utvidgad näringsfrihet
Egendomligt nog finner man i Tyskland, der med få undantag
männen förhålla sig likgiltigt eller motsträfvigt mot de ganska
anspråkslösa fordringarne från qvinnans sida, redan vid början af
innevarande århundrade en förkämpe till och med för qvinnans
politiska likställighet. Den bekante skriftställaren Hippel, vän till
filosofen Immanuel Kant, tillhör dessa »underliga svärmare», som i
likhet med Buckle, Stuart Mill, Legouvé och Laboulaye vänta sig
en ansenlig fördel för staten och vetenskapen af qvinnans
deltagande i arbetet och uti hennes utestängande derifrån endast se
ett orättvist våld från den starkares sida.
Det i våra dagar af demokraten Moritz Muller i Pforzheim
framställda yrkandet: »Qvinnan är berättigad till hvaije slags
arbete, hvartill hon eger förmåga», utgör äfven Hippels grundsats.
Likväl har från denna senare skriftställare ingen mera
betydande väckelse utgått, vare sig att de af honom representerade
åsigterna befunno sig i en alltför stark motsats till de magtegandes,
eller att de tyska förhållandena under första hälften af vårt
århundrade såväl i inre som yttre hänseenden riktade de mest
framstående männens och q vinnornas andliga krafter på andra
syftemål. Visserligen hafva befrielsekrigen uppeldat patriotismen till
den grad att en och annan qvinna, förklädd till karl, kämpade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
