Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med i härens strider. Det oaktadt har dock ingen tysk qvinna
erhållit en Manon Rolands betydelse. Preussens drottning Louise,
som väl lika djupt som den förstnämnda införlifvat sig med
nationens öde, var likväl dervid alltför mycket personligt intresserad,
för att hennes patriotism skulle kunnat uppnå samma höjd som
Manons från alla sjelfviska syften frigjorda hänförelse. Såsom ett
karakteristiskt faktum måste vi äfven framhålla att den
vetenskapliga behandlingen af qvinnofrågan icke hos den tyska qvinnan
funnit den djupa, klara och grundliga behandling, som varit
förhållandet hos den franska. Ett arbete sådant som det redan
anförda af fröken Daubié har ända hitintills ingen tysk qvinna
skrifvit.
Innan vi skildra den senaste rörelsen på 1860-talet, vilja vi
i förbigående kasta en blick på qvinnans deltagande i 1848 års
rörelser. Äfven här söka vi förgäfves ett deltagande i storartad
stil, men orättvist vore dock att deraf draga den slutsats, att den
tyska qvinnan härvid förhöll sig helt och hållet neutral Redan
det förhållandet att ensamt i Sachsen tvenne tidskrifter grundades
och redigerades af qvinnor, ådagalägger deras intresse för saken.
Den ena af dessa tidskrifter benämndes Die sociale Reform,
Zeii-schrift fur Männer und Frauen, utgifven af Louise Dittmar; den
andra: FrauenzeUung, utgifven af Louise Otto hade det djerfva
mottot: »Dem Reich der Freiheit werb’ ich Burgerinnen.» I denna
tidning erhålla vi underrättelser om anmärkningsvärda yttringar
af qvinligt deltagande i den upprörda tidens händelser. I Berlin
grundades en demokratisk fruntimmersförening, i hvilken Lucie
Lenz framställde det förslaget att man skulle till
nationalförsamlingen inlemna en petition rörande förbättring i den arbetande
qvinnans ställning. Jemte denna demokratiska fruntimmersförening
uppstod äfven ett qvinligt trohetsförbund (Treubund). I Leipzig
höll en fröken Krell i den socialistiska klubben ett föredrag
öfver den sociala staten.
Vid närvarande öfversigt förbigå vi alla de välgörande
fran-timmersföreningar som i Tyskland finnas i hvarje stad, ja till och
med i mången by. Med vårt ämne ega de blott så till vida
sammanhang, som de ådagalägga hvilken vigtig faktor qvinnans sedliga
handlingskraft skulle kunna blifva för våra sociala förhållanden,
om det rika qvinliga själslifvet fullt medvetet vände sig åt
detta håll.
Såsom den första af den tyska qvinnans medvetna lifsyttiingar
i förevarande riktning måste vi här beröra ett uppfostringsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
