Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttring af tyska qvinnor uppträdde såsom i egentlig mening
qvinno-fråga. I Oktober månad nämnde år utlyste den såsom
utgifva-rinna af 1848 års Frauenzeitung redan anförda fru Louise Otto,
jemte några med henne liktänkande qvinnor, en
fruntimmerskon-ferens i Leipzig. För första gången höllo tyska qvinnor ett
gemensamt och offentligt möte, utan annat skydd än det de funno i sin
egen redliga öfvertygelse. Hela Tysklands periodiska press tog
kännedom om denna församling, hvars resultat hlef grundandet
utaf en allmän tyslc fruntimmertförening samt uppställandet af
ett program; detta lyder som följer: »Den allmänna tyska
frun-timmersföreningen förklarar arbetet, hvilket är ämnadt att bilda
denna nya förenings grundval, både för en pligt och en ära äfven
för qvinnokönet; föreningen fordrar sålunda för qvinnan rättighet
till arbete och anser för nödvändigt att alla för det qvinliga
arbetet i vägen stående hinder undanrödjas.» Till förverkligande af
detta program grundade föreningen en tidning: Neue Bahnen, som
nu, 1870, med ett oafbrutet stigande prenumerantantal börjat sin
femte årgång.
Betecknande för de tyska förhållandena är att denna förening
icke representerades af ett enda namn inom den högre
aristokratien, såsom förhållandet varit i Frankrike och England; qvinnor
ur borgareklassen, samtliga, med undantag af den ofvannämnda
fru Otto, helt och hållet okända inom den offentliga verlden, voro
de, som trädde i spetsen för densamma. Anmärkningsvärdt är
äfven att hvarken qvinnans rättsliga eller politiska ställning blifvit
allthitintills vidrörd af någon af de qvinliga författarinnorna.
En social betydelse har den verksamhet, som i Berlin utöfvas
af fru Lina Morgenstern. Redan i afseende på grundandet af
baraträdgårdar har hon inlagt stor förtjenst. Sedan år 1866 har
hon väsentligt bidragit till minskande af eländet genom
upprättande af spisqvarter för den fattigare befolkningen (utom i Leipzig
fanns förut inga sådana i Tyskland), af hvilka Berlin nu har tolf.
År 1868 grundade den outtröttligt verksamma qvinnan en
bam-krubba, och sedan sommaren 1869 har hon upprättat en
utbild-ningsskola för unga qvinnor, hvilkens lärokurs omfattar de i
praktiskt hänseende gagneligaste kunskaper. Helsolära, ekonomi,
pedagogik o. s. v. studeras och derjemte skola de unga qvinnorna såväl
vid folkspisqvarteret som i bamkrubban och baraträdgården
praktiskt förbereda sig för sina blifvande yrken.
Äfven i Prag finnas föreningar för qvinnobildning och
qvinno-förvärf. Czecheraa hafva härvid gått i spetsen och qvinnorna göra
sig företrädesvis till uppgift att vinna inflytande på skolorna, ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
