Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Reformsträfvanden i fråga om qvinnans samhällsställning. Af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af stor betydenhet för vårt nationella lif; vi mena inrättandet af
bamtrådgårdar.
Här är icke stället att ingå på undersökningen af en viss
uppfostringsmetods fördelar, men vi måste dock fasta
uppmärksamheten på de tyska qvinnornas uppoffrande och af lysande
framgång åtföljda verksamhet på detta område. I främsta rummet
nämna vi här fru Marenholtz-Biilow, hvars verksamhet för
införande af barnträdgårdar förtjenar ett varmt erkännande.
Friedrich Fröbel, grundläggaren af en ny, djupsinnig
uppfostringsmetod for barn från tre till sex års ålder, hade redan på
1830-talet böljat med inrättande af barnträdgårdar i Thuringen.
År 1852, då han afled, fanns det i Tyskland 18 barnträdgårdar.
Fru Marenholtz-Biilow, som teoretiskt och praktiskt helt och
hållet tillegnat sig det Fröbelska systemet, har gjort till sin
lef-nadsuppgift att utbreda de Fröbelska uppfostringsåsigterna samt
att inrätta baraträdgårdar. Icke blott i Tyskland utan i Schweiz,
Belgien, Holland och Frankrike har hon genom skrift och ord
(många af hennes skrifter i berörde hänseende utkomma på franska)
och genom sitt personliga inflytande banat väg för detta slags
baraauppfostran. Fru von Marenholtz-Biilow är en af de få tyska
qvinnor, som besitter grundlig filosofisk bildning och dertill
förmåga och mod att djerfb taga första steget. Vi måste låta oss
nöja med en hänvisning på denna rikt begåfvade q vinnas
verksamhet, utan att anföra namnen på alla de qvinnor, som, följande
hennes exempel, i de tyska städerna inlagt förtjenster om
inrättandet af baraträdgårdar.
Betraktar man qvinnofrågan såsom företrädesvis en
bröd-eller utkomstfråga, så visa sig baraträdgårdarae vara af en ganska
hög betydelse, alldenstund de åt en stor del af de mindre
bemedlade klassernas yngre q vinliga medlemmar öppna tillgång till
ett yrke, för hvars utöfvande icke erfordras en så långvarig
förberedelse som för lärarinneyrket. De franska guvernanternas
(»bon-nemas») aflägsnande ur de tyska familjerna, derigenom att
barn-trädgårdsflickan träder i deras ställe, bidrager äfvenledes till att
förstärka det nationella lifvet redan derför att metoden helt och
hållet uppsprungit ur den tyska folkandan. Lifligast är intresset
för barnträdgårdar i städerna i Thuringen, samt i Gotha, Dresden,
Berlin och Hamburg.
Var detta på 1840- och 50-talet tagna steg till den första
uppfostrans ombildning i enlighet med en gifven grundsats redan
att anse som ett uttryck af qvinnornas intresse för en social fråga,
så var det åter år 1865, som uppfostringsfrågan genom en vilje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
