Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Tidsbilder från Frankrikes kyrka. Af Claes Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag läste der en from beskrifning öfver Kristi heliga rock i
Argen-teuil. Jesuiterna började finna att om Y Univers, le Monde och
andra stora tidningar med utpräglad ultramontan karakter
visserligen voro af stor nytta, de dock icke verkade något på den stora
massan, hvarimot en tidning som le Petit, billig och illiterat, kunde
vara en ovärderlig bundsforvandt. Snart öfverraskades man af
munklegender, den ena stupidare än den andra, som uppdukades i
det blad, hvilket eges af hr Millaud af den mosaiska
trosbekännelsen. Le Petit Journal har onekligen gjort hvad den kunnat for
att bidraga till helgonlitteraturens återupphjelpande i Frankrike.
På våren 1865 uppmanade tidningen i de bevekligaste ordalag sin
publik att begifva sig till Argenteuil för att tillbedja Kristi
osöm-made rock.
»När det blir fråga om vördnad för heliga ting», skref
Timo-thée Trimm i le Petit Journal, »är jag en trons stridsman. Jag
beklagar sceptiker och utläggare och finner den lefvande tron vara
en kraft och en företrädesrätt. Tvifiet är vår tids svåra sjukdom.
Genom att vilja analysera allt, har man kommit att förneka
allt... etc.» Det är ordagrann öfversättning ur den ifrågavarande
tidningen, då den, såsom sagdt, uppmanade sina läsare att begifva
sig till Argenteuil för att tillbedja »Kristi verkliga rock» samt icke
glömma att offra en skärf åt den nya kyrkan, i hvilken plagget
förvaras. Sens moral: skynda till Argenteuil, du syndiga verld,
men glöm ej att taga pengar med dig!
Le Petit Journal ansåg sig äfven böra erinra de vallfärdande,
att inför den heliga rocken hemtar man ej blott syndaförlåtelse,
— påfven Gregorius XVI gaf ut en bulla om den saken år 1845 —
utan också lindring för kroppsliga plågor jemte åtskilliga andra
förmåner.
Det är i Frankrike, i vår tid, man får läsa sådant Imellertid
begaf också jag mig till Argenteuil. Äfven vid pilgrimsfärder
begagnar man sig numera af jernvägen, och det har i Frankrike på
1860:talet alldeles icke varit ovanligt, att presterskapet i förening
med någon företagsam arrangör anordnat lustturer för syndernas
förlåtelse, ja till och med »lustturer med nattvardsgång».
Vallfärder till fots höra alltså till undantagen.
Louis Veuillot har dock berättat en gång i tidningen Y Univers,
att en ädel spanior, Donoso Cortés, markis af Valdegamas, hösten
år 1851 gick till fots (från sitt hemland?) ända till Argenteuil för
att genom den heliga rockens tillbedjande kurera en sjuk
anför-vandt — och det hällregnade hela tiden, tillägger denna nutids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
